helt ljuvlig hundras.....

För många år sedan, när mitt hundintresse fortfarande var på topp, var jag ofta på resande fot med mina uppfödningar. I detta fallet är det Liten Munsterländer av egen uppfödning som visas. Här är det, om jag minns rätt, uppfödarklass.

Det var så roligt att träffa de valpar som jag sålt och få möjlighet att ha dom med i utställningsringen.

På denna utställning vann vi både bästa avelsklass tikar, bästa avelsklass hanar samt uppförklassen.

Vi tog också hem bäst i rasen.

En stor dag att minnas på ålderns höst.

Detta är en av de valparna som här vuxit upp till en vacker hund.

till minne av min mor.

16 år har gått sen du gick bort.

det får bli en mysdag

Regnet piskar mot rutan. Har hunnit med att va iväg och handla lite att fylla kyl och frys med. Tanken var att ge mig ut på en cykeltur med hunden, men den tanken har redan svalnat för dagen. Det blir mys med en bra bok, gott att dricka och en eller annan chokladbit. Mannen är och tränar så han vet inget.

  

Utanför uterummets fönster strilar regnet ner och ger nytt liv åt en nästan utdöd gräsmatta. På bara några dagar har färgen återkommit och gräset har skutit i höjden. Dags att klippa.

Pelargonierna behöver jag inte vattna, det sköter högre makter om.

Så glad att vi i vart fall hunnit måla staketet på utsidan.

 Visst ja. Igår va det tävlingar på Jägersro. Heman Cross var där. Här laddar han inför sin uppgift. Mycket kan man säga om denna häst men på tävlingsplatsen sköter han sig alltid.

På väg till verinärbesiktningen ville visst varken häst eller hästskötare va med på bild. Gör inte så mycket. Båda skötte sig bra och hästen slutade tvåa. Ett resultat som vi är båda glade och stolta över.

gamla ben ska tränas

I går var jag trött. Både sjukgymnastik och möte med underhållning hela eftermiddagen.

Sjukgymnastiken ska visst göra att smärta försvinner och rörlighet blir större i det knä som jag i juni skadade då jag snavade över hunden. Stackars jycke!

Jag har fått ett träningsprogram som säkert kommer att ta halva dagen att ta sig igenom. Får väl se hur det blir med den saken.

Möte med föreningen hela eftermiddagen. Sedvaniga mötesförhandlingar och så fika med underhållning.

Den trubaduren vi hade igår är verkligen värd att lyssna på. Rolig, smart. humoristisk och innehar en utmärkt fin sångröst. Lägg därtill att hans repertoar sträcker sig från visor, dansband, schlager och nyaste pop. Det blev en trevlig eftermiddg med mycket skratt och aha-upplevelser.

Idag är, som vi alla vet, en annan dag.

Vi hörs kanske senare, eller i morgon.

historie måndag

Så var det måndag igen. Här kommer veckans historia. 

En man köper en robot som är inställd på att ge alla som ljuger en örfil. Han bestämmer sig för att testa den vid middagen.

- Min son, vart har du varit idag?

Sonen svarar:

- I skolan.

SMACK, roboten ger honom en örfil.

- Ok Jag kollade på film hos min polare.

- Vad för film?

- ET.

SMACK, roboten ger honom en örfil till.

- Jaja Det var porr, skriker sonen.

- Va? När jag var i din ålder visste jag inte vad porr var, skällde pappan.

SMACK, roboten ger pappan en örfil.

Mamman skrattar:

- Det märks att han är din son.

SMACK, mamman får en örfil.

äpple, äpple och ännu mer äpple

Äppelmos, äppelsylt, äppelkaka, äppelpaj, kokta äpple, stekta äpple, fyllda äpple, äppelris  och naturella äpple. Det är äpple över allt i vårt hem just nu. Jag är i och för sig tacksam över all den frukt (läs äpple) som jag nu har att ta tillvara.

Lite plommon blev det också som nu har blivit omvandlade till marmelad.

Det blir gott till vintern.

Medan jag har sysselsatt mig bland äpple har mannen och barnbarnet förbättrat utseendet på vår tomt. Staketmålning idag. Fint blir det. Perfekt väder.

Här uppe från arbetsrummet har jag full koll på arbetet. Här kan jag se om det tycks va dags för lite fika eller om mannen fuskar.

Allt gick rätt till och det tog inte särskilt lång tid. Med andra ord....bra jobbat.

mycket bilar och mycket folk

Svedala motormarknad lockade stor publik i dag. Lagom väder för denna form av aktivitet.

En väl tilltagen motorcykelkotege rullade in på torget och tog plats så alla åskådare kunde njuta av dessa maskiner från då och nu.

En liten nätt lastbil från förr. Det är långt ifrån dagens vidunder.

En moped från samma tid känns kanske inte lika avsides, även om mopeder idag är mer att betrakta som små motorcyklar eller vespor. 

En riktigt nostalgisk väska fanns också att väcka minnet med. Denna typ av väska eller portfälj, som det egentligen är, är idag hett samlarobjekt.

Polismotorcykeln fanns naturligtvis också på plats. Vacker, men kanske inte konkurenskraftig idag ifråga om styrka och snabbhet eller till utrustning.

En tidsenlig polis fanns naturligtvis också på plats, även om just denna inte var särsklt rörlig

Många av oss minns kanske sidovagnen. Minns gör jag men jag skulle aldrig våga åka i en sådan. I vart fall inte i dagens trafik.

Hur som helst var det en mycket trevlig stund med mycket minnen som vaknade till liv. Många bilmärken och modeller kände man igen och en och annan bil hade vi faktiskt ägt själv.

Enligt mig...bilarna var vackrare förr.

vart tog dessa två dagar vägen

Det var ju bara en liten stund sedan jag och en väninna var ute och hälsade på denna gynnaren.  I förrgår va det visst. Nu var ju inte avsikten med utflykten att beöka en get. Nä, det fick vi till på köpet så att säga. Charmig va han men föga imponerad av två äldre tanter som stod där utanför staketet och lockade och pratade med honom som om han vore en baby.

Samma dag, tror jag det var, besökte vi även detta djur. Djuret är en vanlig tamhund och lystrar till namnet Bengtsson. Jag tycker mig se en åldrande herre. Den gråa nosens charm.

Nä, nu har jag svamlat färdigt för idag. Detta var bara en avkopplande stund bort från städning, hundpromenader och äpplemos.

liten blev stor

Den här killen har inte haft det lätt alla dagar.

Endast 3 månader gammal skadade han sig mycket allvarligt i hagen. Med massor av sår och en mycket svårt skadad framhov ( hovkapseln nästan helt av) blev det efter besök av distriktsveterinären direkt iväg till djursjukhuset i Helsingborg.

Naturligtvis blev hästen inlagd, opererad och gipsad. Det slutade inte här. Hans mamma, som naturligvis var med honom, ville absolut inte släppa in personal i boxen så vård av den lille blev i det närmaste omöjlig. Mamman, som var mycket aggresiv och attakerade personal, fick inte stanna utan fick hämtas hem. Nu stod den här lille 3 månaders killen här med svåra smärtor och utan tröst från sin mamma. Vilket trauma. Nästan en månad fick fölet stanna på djursjukhuset och därefter lång efterbehandling med många återbesök.

Nåväl, tiden gick och så här såg han ut 17 månader gammal när det var dags att börja med lite utrustning.. Icecross var och är en tuff kille så det var inte lätt alltid för oss i personalstyrkan. Mannen var dock både orädd och stark så det blev hans uppgift att transportera ungdomen till och från hagen dagligen. För att nå hagen måste man gå på allmänn väg, risken här var inte försummbar.

I dag, 2 år och 4 månader gammal ser han ut så här. Stor, stöddig och massor av energi och vilja. Nu hoppas vi bara att hoven, som strulat ganska mycket från och till , kommer att hålla för tävlingsversamhet och att han blir en fin tävlingshäst.

Happy birthday to you.......

Idag är det ingen vanlig dag.....idag är det Linas födelsedag.

Vi hurrar!

Inte nog med detta....det är också "alla pensionärersdag" alltså även min dag.

Det blir också uppstart med ett styrelsemöte inför höstterminen i vår förening. 

Nu är det på gång.

Kanske hörs vi senare.

måndag = historia

Nu har nog många återgått till sina arbete efter semestern. Kom att tänka på den här lilla historien....

Kanslisten Karin satt på kommunalkontoret och hade det rätt lugnt och skönt. Plötsligt flög en dagslända in genom det öppna fönstret och just som Karin tänkte schasa bort den hörde hon en röst som sa:

- Gör mej inte illa. Jag är en förtrollad prins. Om du skonar mej så får du tre önskningar uppfyllda.

- Då vill jag först komma till en västindisk ö! Och hux flux befann hon sig på en sandstrand omgiven av ljumma vindar och susande palmer.

- Så vill jag bli tio år yngre!

Och så satt en yngre Karin där på stranden tillsammans med en ung man, som ivrigt smekte hennes hår.

- Och så vill jag leva resten av livet bekymmersfritt utan för mycket arbete och ansvar! Och bums var hon tillbaka på kommunalkontoret.

Äpple, äpple och ännu mer äpple

Jag är väl inte stormförtjust i äpple men lite snål som jag är så vill jag ta till vara allt som går.

Att det blir äpplepaj till kvällsfikat är väl inte svårgissat. Det blir tre olika sorter och så blir det fler i morgon. Tyvärr är det så fullt i frysen att jag inte kna få in ett paket bacon ens. Nu gäller det att är. Tur att det är styrelsemöte på tisdag, då kan jag nog avyttra lite både paj och kanske någon äpplekaka.

grattis till mig.......

Stort grattis till mig på min namnsdag idag.

Dagen ska firas på ett mycket enkelt sätt.

Färdig grillad kyckling, lite grönsaker och en skiva bröd. Till detta kan det serveras ett glas rött om det skulle smaka.

En eller annan gräddbulle kan nog också slinka ner under kvällen.

Det var allt!

Vi kanske hörs i morgon.

det va länge sen.......

Nu hade jag bestämt mig för att följa med på träningen idag. Alla tre hästarna skulle in.

Innan vi for iväg bjöd Anna horsekeeper bjöd på en delikat lunch. Supergod Wallenbergar-burgare. Den satt som en smäck.

Heman är då ett problembarn när det kommer till hästbussen. Han håller på allt vad han kan och orkar. Hoppar, skuttar, kastar sig fram och åter och slår både hårt, ofta och högt. Vi tror att det är så att det är för gott om plats i bussen. Han får plats att bråka. Kanske han också känner sig osäker med balansen, vad vet vi.

Nåja, träning som sagt. Första passet efter tävling förra helgen. Helt OK enligt ryttarna.

 Bergheim, stor, snygg och imponerande. Den pållen gör då alltid sitt bästa. 

Lille Lomax (inte så liten faktiskt) med Lucas på rygg. Liten kanske om man jämför med Bergheim.  Lars håller koll, eller så vill han bara va med på bild.

På väg hem visade termometern på 29 grader. Det blir då inte mer aktiviteter idag. Tror jag. Eller, jo kanske blir det en cykeltur till byn ikväll. Skadar aldrig att röra på fläsket.

hela familjen går ut med hästen.......

Det är så mycket som ska läras en unghäst. Heman Cross, på bilden 14 månader, måste nu lära sig gå i träns. Till vår hjälp hade vi naturligtvis mamma Cross a Lot. Inte för långt före och inte för långt efter. Det gäller hålla koll.

 Strax kunde avståndet till mamma sträckas ut. Pisken är inte för att slå någon häst med utan bara en säkerhetsåtgärd om mamma Cross skulle tappa humöret en aning. Vilket ibland kunde inträffa. Även Heman kunde tappa koncentrationen och bli skogstokig.

Efter en stund somnade visst Heman, eller funderar han ut nya hyss. Vem vet.  I vart fall är Martin väl förberedd med hjälm och allt. Tack vare din utomordentliga hjälp blev allt så bra. Du är bäst, Martin.

sommaren lider mot sitt slut

När allsångsprogrammen på TV tar slut då vet man att sommaren är slut. Igår var det sista programmet för Lotta på Liseberg och idag är det final för Allsång på Skansen. Men, varför inte, då kanske TV kan börja sända lite nya program och inte bara dra de gamla repriserna fram och och åter. 

Malmö Festivalen är också ett tecken på sommarens reträtt.

Igår var mannen och jag där. Tror det var minst 5-6 år sen förra gången. Nu vet vi, vi har inte missat något. Vädret var perfekt för just denna sorts aktivitet. Lite mulet med regnmoln hängade men uppehåll hela tiden.  

 Det var ingen trängsel och Lilla Torg var lika mysigt som vanligt. Bättre än så här kunde det inte bli.

Igår släpptes också på eldningsforbudet, som inneburit grillförbud även på den egna tomten. Nu kunde grillarna tändas igen och på min cykeltur med hunden doftade det grillvätska och grillat kött från många trädgårdar och uteplatser.
Kanske tänder vi våran grill ikväll. Vi får väl se.

måndag och historia igen....

Denna helg har för oss gått i hästens tecken så vi fortsätter på samma tema

Det var två bönder som stod och samtalade. Då sade den ena:
- Jag har 2 hästar som jag inte kan skilja på. Hur ska jag göra?
- Enkelt. Märk den ena i örat.
Då gjorde bonden det men den andra hästen fastnade i ett träd och fick ett exakt likadant märke.
- Vad gör jag nu?
- Enkelt. Klipp svansen på den ena.
Då gjorde bonden det. Så gick den andra hästen och fastnade i en rävsax och de fick klippa svansen exakt likadant som den andra.
- Vad gör jag nu? frågade bonden.
- Enkelt. Mät hästarna.
- Ok.
Nästa dag när de samtalade undrade han som gett råden hur det hade gått med mätningen och fick svaret:
- Jodå, jag har upptäckt att den vita är 10 cm högre än den svarta.

jag vill resa......

Jag kan tänka mig Polen  med Spa, jag kan tänka mig Berlin, jag kan tänka mig Tysk slottsweekend, jag kan tänka mig Prag, jag kan tänka mig en vinresa. Ja det är mycket jag kan tänka mig. Jag letar och letar efter något som i tid och rum passar för nu VILL jag resa. Jag vill ta en bussresa. För bara något år sedan var för mig bussresa helt otänkbart. Jag har tänkt om. Har testat och blivit förtjust.

Mitt tilltänkta ressällskap vet ännu ingenting om stundande planer men det ska säkert ordna sig.

resa i tiden

Forsätter idag med en kort rundvandring från statarmusset som vi besökte härom veckan. 

Vilka minnen!

Så här bakade mormor, ja kanske t.o.m mor kaffebröd på den tiden då det begav sig. Spisen minns jag väl, dock har jag inget minne av just bak i ugnen. Att det lagades mat minns jag dock.

Det krävdes lite "hannalag" ett få eld i spisen.

Kan ännu minnas den enorma värme som spisen avgav. Spisen var inte bara att laga mat på, den var också källa till värmen i huset. Ibland var spisaringarna näst intill rödglöddgade.

Här fick inga barnahänder va i närheten.

Det jag inte mindes var att det var placeringar i kyckobänkarna utifrån folk och stånd. Nu var/är vi inte så särskilt kyrkliga i vår familj/släkt men ändå.

Inte heller sydde varken mor eller mormor på maskin vad jag kan minnas. Däremot broderade de båda till långt långt upp i ålder. Trampesymaskinen minns jag dock väl.

Då det blev tid för läggning var det kanske just en sådan här säng som användes. Ingen sådan i vår familj vad jag kan minnas. Nog innan min tid. Verkar dock praktiskt att kunna dra ut eftersom barnen växte.

Lite modernare säng var denna modellen som säkert fanns i de flesta hem.

Däremot minns jag så väl denna säng. Järnsängen som botten gick att fälla ner. En sådan hade mormor som, låt oss kalla, gästsäng. Denna minns jag.

Jo, dessa är långt ifrån dagens ställbara sängar med motor. 

Ändå minns jag det mesta. Utvecklingen måste gå ganska fort, både på gott och ont.

änglakatt

Idag var den tunga dagen kommen då vi sa farväl till AGNES

Vi kommer alltid att minnas dig.

Tack för alla roliga stunder, knasiga upptåg, högljudda snarkningar, irriterande morrningar på andra katter och för att du va du.