Vi tar stigen bakåt. Bakåt i tiden.
Visst minns jag. Faktisk minns jag och även upplevt mycket av det vi idag fick återbekanta oss med på Statarmuset.
Tänk, det är ändå inte så där vansinnigt långt bort i tiden.
Det gammla köket med den så välbekanta vedspisen. Sådan fanns i både mina morföräldrars och mina föräldrars hem (även då mitt hem då jag var liten)
Kan med lite fantasi känna doften av de nybakade bullarna. Se mormor sitta på stolen bredvid och passa brödet samtidigt som hon tar en slurk kaffe.
Mina förfäder var socialdemokrater och arbetade fackligt för människors rättigheter och mervärde. De röda färgerna och budskapen känner jag väl till.
Kollektivavtal har jag läst en del. Så spännande och intressant att se detta här idag.
Dett rum är nog att betrakta som vardagsrum. Har kan jag ana att någon satt i fåtöljen och läste (kanske avtalet) eller rent av kanske lyssnade på radio. Golvlampan känner jag mycket väl igen.
Efter en ordentlig rundvandring i detta lilla fina musum skulle vi naturligtvis fika.
Vi valde själv våra koppar från ett skåp med tidsenligt porslin. Ljuvligt med dessa gamla fina kaffekoppar.
Fikat intogs, för vår del som tyckte det var för varmt ute, i en visseligen nybyggd del men inredd med så tidsenliga möbler det gått.
Fikat var från nutiden och bestod av en rejäl sillamacka åt mannen och....
Själv nöjde jag med med plättar. Nygräddade och med hemlagad sylt och så en klick grädde. Precis som det ska va.
Jag återkommer med fler bilder lite längre fram. Nu håller värmen på att ta kål på mig så nu ska jag söka rätt på lite skugga och svalka. Hur nu det ska gå till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar