Denna dag utgår mitt bloggande från att citera en föreläsning av Björn Natthiko Lindeblad, som levt 17 år av sitt vuxna liv som buddistmunk.
Mycket tänkvärt och kanske något att tänka på i vår vardag.
Historien handlar om en ovanligt klok kinesisk bonde.
Bonden hade en häst och en son. Och en mycket nyfiken granne.
" En dag glömmer bonden och sonen att stänga grinden till hästens hage. Deras häst rymmer till skogs.Den nyfikna grannen sticker huvudet över staketet och beklagar sig
- Oh nej, er enda häst har sprungit till skogs. Hur ska ni nu klara jordbruket. Vilken otur.
Bonden svarade:
- Kanske, kanske inte
Ett par dagar senar kommer hästen spontant tillbaka.
I skogen har hästen blivit kompis med två vildhästar. Alla tre går självmant in genom grinden till bondens hage.
Grannen ser det och utbrister.
Wau, igår hade ni ingen häst idag har ni tre, Vilken tur.
Bonden svarar.
- Kanske, kanske inte
Snart börjar sonen rida in en av vildhästarna, men han faller snart av och bryter benet.
Den nyfikna grannen hör av sig
Oh nej, din enda son har brutit benet. Hur ska du klara jordbruket nu? Vilken otur.
Bonden svarar.
- Kanske, kanske inte
Några veckor senare syns soldater som på grund av en konflikt i Mongoliet, ska värva alla unga män. Utom den kloka bondens son, för han har ju brutit benet.
Nyfikna grannen sticker huvudet över staketet och utbrister
- Åhh, du är den enda i hela byn som får har din son kvar hos dej.
Bondens svar
- kanske, kanske inte
Det är så mycket vi bör lära om att det faktiskt är så lite vi vet.
Vi ska lära oss särskilja på vad vi vet och vad vi tror.
Det enda vi med säkerhet vet är att döden kommer."
Mycket tänkvärda ord.
Ha en fin söndag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar