Borta bra men hemma bäst

Vi har kommit hem. 

En veckas semester på annan ort har gjort gott för både kropp och själ.

Våra hus och djur vakter har klarat veckan utan att gå under. 

Junior som normalt inte befattar sig med främlingar har sovit i sängen hos husvakten.

men jag tror ändå att han gillar att husse är hemma igen. Nu är det skönt att ligga i husses obäddade säng

Själv har vi haft en underbar och omväxlande vecka med inslag av lite spänning.

Klockan halv ett på lördagsnatten anlände vi till vårt hotell i Turkiet.

Dagen hade inte varit utan händelser om man säger så. Efter en räkmacka till det facila priset av 119 kr. som inmundigades på Sturup Airport i väntan på avgång, tog vi äntligen plats på planet som skulle ta oss till vårt semester resmål. Turkiet.

V hade tur med lottningen av sittplatser ( som vi faktiskt försökt boka tidigare men fått besked på att de var upptagna)

Vi fick platserna vi nödutgången. Extra plats för benen. Man ska ha tur ibland.

I fortsättningen ska vi alltid försöka boka dessa platser även om det kostar extra. Väl värt slantarna.

Många gånger när vi flugit har vi funderat på att köpa hörlurar, vilket inte tidigare blivit av. Denna gång blev det av. Vi tänkte titta lite på filmen som skulle visas.

Tji fick vi. Vi hann aldrig se något av filmen.
Innan vi visste ordet av serverades flygmiddagen som denna gång bestod av en förrätt med räkor i någon chilisås. Nästan oätlig.
Huvudrätten tror vi var kyckling med potatisgratäng. Smakade så där. 

Dagens efterrätt var pannacotta med någon choklad. 

Efterrätter gillar vi.

Tyvärr, jag kunde inte äta den. Smakade sött och ganska äckligt faktiskt.

Men trots detta var stämningen på topp och vi skrattade högt, mycket och hjärtligt hela resan och innan vi visste ordet av var det dags för landning.

Alla som någonsin flugit charter vet att bagaget kan ställa till med bekymmer.

Så gjorde det denna gång för oss.

Anna och jag tog handbagage och taxfree och traskade iväg till transfer bussen medan männen väntade in resväskorna.

Vi väntade och väntade.
Mera väntan.

Både vi och övriga passagerare. Reseledare och chafför räknade passagerna hela tre gånger och vi fick förklara att det saknades två resenärer osm troligen var kvar vid bagageutlämnningen. 

Slutligen fick Anna lämna bussen och bege sig ut för att leta.

äntligen efter minst 45 minuter dök de saknade upp och färden mot hotellet kunde påbörjas.

Trots den sena timman ( 01.00) blev det en öl i restaurangen.

Sen var det dags för en skön vila efter en lång dag

Trötta men glada somnade vi sött.