en nästan helt vanlig söndag

Trots regn och lite snålblåst begav  sambon och jag oss iväg till marknad i byn.
Nu är det så att marknad är väl inte vad sambon går och längtar efter precis, men idag fick jag med honom. 
Köplusten flödade väl inte precis men vad gör väl de. Marknad är marknad.
De där traditionella marknadsköpen av gräddbullar, marknadsgodis och rökta korvar är inget för oss. Det har vi vuxit ifrån.

 Idag blev första inköpet en honungspiral. En sån där som man bara måste ha om man använder mycket honung. Nu funkar den ju förstås bara om det är en mycket mjuk och len honung. Får väl se hur använd den blir. Nu finns den i alla fall i vårt hem.

Nästa pryl blev en (faktiskt tre) tubnycklar. Ja, ni vet en sån där som klämmer ut det sista i tandkrämstuben, kaviaren eller mjukosttuben. En sådan har väl alla. Nu även vi. 

Sist blev det rökta grisfötter. Till hundarna alltså.
Kanske nu i efterhand önskat att vi aldrig köpt och tagit dem med hem.
Vi älskar våra hundar och vill gärna ge dem lite godsaker emellanåt. Men rökta grisfötter!! Jo, hundarna gillad dem. Utan tvekan. Men, himmel så vårt hem luktar. Inte är det gott i alla fall. Det stinker! Bilen stinker. Stallet stinker dit fötterna placerades. Hundarnas andedräkt inget undantag.
Fötterna får numera endast ätas utomhus.

Det var allt från denna marknadsdag.
Nu till duschen. Sen iväg på en trevlig kväll med trerättters och övernattning