I morse hittade jag henne död utanför vår uppfart till huset.
Troligen påkörd under kvällen/natten.
Ingalill, eller Trollungen som hon också kallades kom nästan varje kväll och jamade utanför vårt sovrumsfönster för att bli insläppt till sköna sängvärmen i husses säng. Några kvällar kom hon inte men var sällan borta mer än två dagar.
Nu var det tydligen slut på lyckan att kunna ta sig hem i livet.
Troligen påkörd under kvällen/natten.
Ingalill, eller Trollungen som hon också kallades kom nästan varje kväll och jamade utanför vårt sovrumsfönster för att bli insläppt till sköna sängvärmen i husses säng. Några kvällar kom hon inte men var sällan borta mer än två dagar.
Nu var det tydligen slut på lyckan att kunna ta sig hem i livet.
Trollungen var alltid pigg och på ett strålande lekhumör. Visst hon kunde också riva i och säga ifrån till de andra katterna. Mot oss var hon ALLTID ljuvlig, snäll och charmig.
En go katt som vi naturligtvis älskade och nu saknar enormt.
Trollungen, hoppas din katthimmel är god och du har det bra. Hoppas också att döden var omedelbar så du slapp lida.
VILA I FRID
Ditt minne lever kvar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar