Kom på att jag nog saknar det där med ankor ändå. Det är på något vis så morsamt att kunna sitta i trädgården och kika på en ankfamilj som sakta spatserar förbi.
Bilderna är på de ankor vi hade förr, De allra första ankorna vi haft, kläckta i hallen.
De är inte renrasiga men de härstammar från en gammal svensk lantras, Skånsk gul anka.
sedemera har vi också haft en helt renrasig Skånsk gul anka som vi var mycket stolta över.
Av denna kull är inte en enda kläckt av ankmamman men hon var en ypperligt god mor och tog med stor omsorg hand om de små
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar