I tisdags fick vi så glädjande besked kring vår fölunge. äntligen är skadan under kontroll. Hoven är nu endast plastad och han får börja gå ut någon stund per dag. Vilken lycka, både för oss och för Icecross.
Men, säg den lycka som varar för evigt....redan nästa dag kom bakslaget. Vår fina tvååring har fått en knäfraktur!! Jag kan knappt fatta att detta hemska kan vara sant. Känns lite som jag inte vill fortsätta mer. Inte med tävlingshästar. Främst är det ett lidande för hästen som jag har svårt att ta, sen tillkommer frågan hur hennes eventuella framtid kan komma att se ut. Ska det bli operation eller......
Idag ska beslut tas om hennes fortsatta öde.
Så har vi inte med ett ord nämnt kostnaderna!!
Till allt detta har vi Boss vars öde efter lungblödningen ännu inte är klarlagt.
Mannen mår inte så bra och har påbörjat nya tester och undersökningar inför eventuellt ny operation och själv väntar jag på kallelse för undersökning av min njure som än en gång krånglar.
Nu gäller det verkligen att vara positiv och se ljuset i tunneln.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar