.........eller kanske inte det är ju trots allt fredagen den 13:e. Nu har vi lärt oss att allt ont kan hända just detta datum, det gäller att se upp.
Jag tror inte på fredagen den 13:e syndromet....men ända. Jag tänker på detta datum med aningen oro, jag undviker vissa saker, stannar helst inomhus och gärna kvar i sängen där jag tror att minst olycka kan hända. Men så är det ju det där med att olycka för mig behöver ju inte på något vis vara förknippat med min person. Det kan ju också handla om mina nära och kära, vänner, kolleger och medmänniskor. Att bara tänka på sig själv skulle väl vara själviskt.
Jag tror inte på fredagen den 13:e syndromet....men ända. Jag tänker på detta datum med aningen oro, jag undviker vissa saker, stannar helst inomhus och gärna kvar i sängen där jag tror att minst olycka kan hända. Men så är det ju det där med att olycka för mig behöver ju inte på något vis vara förknippat med min person. Det kan ju också handla om mina nära och kära, vänner, kolleger och medmänniskor. Att bara tänka på sig själv skulle väl vara själviskt.
Jag tror att fredagen den 13:e kunde vara vilken dag och datum som helst!
Förutom att fundera över dagens datum har jag också hunnit med både frukost, hästsläpp och den dagliga morgonpromenaden med hundarna. Mannen har haft extra sovmorgon ( klev upp först 09.30) därför kom vi väg lite sent. Om en stund bär det nog av in till byn för lite onödiga inköp. Jag vet att i frys, kyl och skafferi finns nog med förnödenheter för att hålla oss vid liv ca sex månader (minst).
Det är fredag ( som vi ju redan berört) så det blir ett lugnare tempo för oss idag, om nu det är möjligt. Tidigare var fredagarna näst intill heliga, numera känns de lite tråkiga och sorgliga. Känns som livet går lite på sparlåga under helgerna.
Jag vill önska alla där ute en bra fredag oavsett datum
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar