Det är sommar och inte mycket är väl härligare än en sommaräng full med de ljuvligaste sommarblomster.
Visst de finns där, där ute på våran sommaräng står de vajande som så många gånger förut.
Men i år ser de lite pinade ut. Pinade av regn och blåst. Kronbladen hänger betänkligt och i vissa fall har de trillat av. Många blommor har brutits när de inte längre orkat hålla sig upprätta i vinden.
Det ser faktiskt ut som de kryper tätt intill varandra kanske för att skonas från den värsta vinden och ge varandra stöd.
Lätta blommor på höga spröda stjälkar vajar oavbrutet från sida till sida.
Några orkar inte längre stå emot utan ger sig och tar plats på marken utan möjlighet att åter ta sig upp och glädja oss med sina vackra blommor.
Först till nästa år får vi se dem igen.
Pionen som är stor och kraftfull är kanske den som dalar bland de första. Kanske just på grund av sin storlek och tyngd.
Inte har det hjälpt att binda upp dem i år.
Det är de vilda blommornas dag idag.
Kunde önska att de fick en härlig varm och vindfri dag, idag när det är deras egna dag.
Vi kan inget annat än att hoppas att sol och sommarvärme snart infinner sig här med avsikt att stanna. Stanna hela sommaren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar