Var det så det började?

Jag tror minsann att det är hans fel.
Hans fel att vi började med tävlingshästar.

Först blev det ju travhästar, vilket  ju var naturligt eftersom Electro var just en travare fast av ponnnyras. Alltså en russtravare.

Det var väl mer en tillfällighet att köpte och blev ägare till detta fantastiska russ.
Exakt hur det kom sig minns jag inte.

Electro drog gärna allas blickar till sig där han kom.
Alltid glänste den guldfärgade hårremmen och den vackra långa svansen och den vita manen var alltid välborstade.
En riktig sagohäst!

Electro var både snygg och en mycket trevlig russhingst. Kanske var han inte som bäst på travbanan.
Han var förstås helt okey men vann nog inte ett endaste lopp. Vi hade ju inte så stora krav på den tiden och köra häst i tävlingssammanhang var något alldeles nytt för oss
Men han väckte vårt intresse för sporten så pass att ganska snart köpte vi ännu en russtravare och fler därefter.

Denna goá  häst kördes alla lopp av en av våra hästskötare. Sofia.
De var ett oskiljaktigt team,  på tävlingsbanorna men också hemma i träning och i det daglig livet.
Här kan man tala om ömsesidig kärlek.

Electro tränades inte bara för trav utan fick även en grundutbildning i dressyr.

Så småningom såldes denna fina ponny som tävlingshäst åt en ridflicka någonstans i Småland om jag minns rätt.

En del brev och foto har förkunnat att Electro under några år tävlade i dressyr med bra resultat.