Profeten Muhammeds enda dotter

Fatima =

Profeten Muhammeds enda dotter, ett föredöme i gudfruktighet och ödmjukhet:

Nää då så är det inte Fatima tillhör flocken   Equus ferus caballus som vi en gång ägt.   Alltså tamhäst.

Kanske det ändå är i mesta laget att kalla just henne för TAM.

Fatima var ett halvblodssto, härstamning minns jag inte längre, som jag en gång för länge sen köpte på mig.

Hon var ganska vacker och såg viktbärande ut med bra och rena gångarter.
Trots att jag inte kunde provrida henna beslutade jag ändå att genomföra köpet.
Fatima var ju väl riden och ägaren försäkrade att hon var en klippa. Framåt och pigg och älskade att jobba. Hinder och hoppning var hennes passion.
Nu bar det sig inte bättre än att ägaren inte kunde visa henne riden eftersom han för tillfället var sjukskriven för en ryggskada!!!!!! Han hade dumt nog trillat ner från hustaket och det var därför han med sorg i sitt hjärta kände sig tvungen att sälja denna fina häst med så mycket energi och framåtanda. En perfekt hopphäst.. Saknaden efter henne skulle bli svår men bäst för hästen………

Efter några dagar i vårt stall kom då dagen då Fatima skulle sadlas och ridas av mig för första gången………det höll även på att bli sista gången oavsett häst.

Redan vid sadling förstod jag att något var helt galet. Fatima slog, sparkade, högg efter oss, försökte kasta sig på golvet och trängde upp oss i stallväggen.

Nåja sadeln kom på och nu var Fatima lugn och harmonisk igen. Trodde vi!
När min fot tog plats i stigbygeln resta sig kusen i hela sin fulla längd rakt upp och blev stående så länge hon kunde, sen ett kast åt sidan.  Ceremonin upprepades varje gång min fot nådde stigbygeln

Nästa drag från min sida var hjälp att bli uppkastad.
Nu blev det ännu värre, åtminstånde för min del. Det är inte så himla roligt att försöka hålla sig kvar i sadeln på en häst som gör sitt yttersta för att stå rakt upp, kasta sig, ställa sig rakt upp och sen bocka.

Efter en del avkastningar lyckades jag hålla mig kvar så länge att jag, med hjälp från marken, lyckades gå en kanske två runder runt ridbanan. Sen avsittning.

Nu visste jag vad som behövde göras. Hästen måste ridas in, men först koll hos veterinär så beteendet det inte berodde på skador eller smärta.

Inga fel påvisades.

Inridningen tog lång tid men slutligen blev det bra och problematiken var borta. Hästen fungerade precis som vilken annan häst som helst.

Hur gick det med tävlandet undrar kanske du?

Nää någon tävlingshäst blev hon aldrig.

Hennes fart och framåtanda berodde mest på att hon vid varje försök till ridning skenade och gick inte att stanna.

Hindren forcerade hon i sken och flykt.

Fatima såldes som promenadhäst till hästvan familj på landet där hon fick traska runt i skogen.
Detta passade henne bättre.

Naturligtvis berättade VI hela sanningen om hästen. 

Någon bild av henne har jag inte. Tänkte inte ens på att fotografera henne vid tiden.
Jag tyckte förvisso ändå om henne men vi blev aldrig något par så att säga.