adventsfukost

Jag är väl ingen frukost människa precis men ibland kan det vara mysigt med en mindre frukost. Som idag när det dessutom är första advent. 

Första ljuset tänt.

Yoghurt till mannen. Mackor och ett kokt ägg och så en stor rejäl kopp te.

helt ok frukost om ni frågar mig.

Fyra fönster har jag också hunnit med att putsa idag. Förvisso bara invändigt, utvändigt får vänta till senare i veckan, men gjort är gjort.

Nu tänkte jag mig en sväng till auktionen i Skurup. Undrar om det finns något som lockar idag.

Advent

1:a advent. 

Det är redan första advent.

Fyra veckor till julafton. Julhandeln i full gång. Julmarknaderna avlöser varandra och det är stämning över allt. Ganska mysigt tycker jag. Det är vackert med alla ljus som skiner och lyser med sitt varma ljus och lyser upp i vintermörkret. 

Kanske jag ändå gillar julen....lite i vart fall.

Här hemma pågår julstädning som bäst. En del fönster är putsade, fler återstå.
Adventsljusstakarna är dock på plats.

Ute är det mer höst än vinter. Det tackar vi för.

Än finns både bär och blommor. Inte så många men ändock.

Visst är det väl ändå fantastiskt med ätbara hallen sista dagarna i November.

lördag med komplikationer

Det är då inte alltid det blir som man planerat. Det fick vi ju erfara idag när vi bestämt dagens aktiviteter och rutt. Allt var spikat och klart och strax efter nio i morse gav vi oss iväg för att se vår tvååring ridas för första gången.

Allt var klart och noga planerat för att vi skulle hinna med alla aktiviteter som vi bokat in för dagen. Det är ju julmarknad på många håll i dessa tider så ett besök på Svedala julmarknad var självklart också inplanerat.

Nu bar det sig inte bättre än halvvägs till Svedala på den starkt trafikerade E65.an var det dags för punktering. Jag säjer bara dé. Punktering!

Hur ofta får man punktering? Inte särskilt ofta, men idag var det tydligen vår tur.

Reservdäcket plockades fram. Tur att bagageutrymmet var ledigt så vi slapp plocka runt en massa skräp i bilen. Det är ju långt ifrån alltid där är tomt.

Reservhjul är ju som de flesta känner till oftast ett lite ynkligt hjul som mest ser ut som ett leksakshjul eller möjligen passa till en Atos. samma här. Litet, ynkligt och inte nog med detta nästan helt utan luft!!!

Vad f-n gör man med ett reservhjul utan luft???

Jo, man sätter på det och hoppas på turen att det skall funka fram till nästa mack eller liknande.

Det är ju inte helt ofarligt att ligga på E65:an och byta däck. Det är massor av trafik och alla kör ju inte inom gällande hastighet.

Denna gång gick det bra. Tack gode gud att det var höger däck som punkterat.

hur gick det då med reservhjulet???

Jo det gick faktiskt att ta sig fram med detta. 3-4 km sen var det stopp. Totalt stopp. Nu kördes bilen på fälgen. Nu fick vi tillkalla hjälp. Son och sonhustru fick lämna frukosten för att vara oss behjälpliga med transport hem för att hämta ett nytt däck att ersätta däckremsorna som fanns kvar på reservhjulet.

Tack Elin och Jörgen för den snabba hjälpen

Ingen vacker syn, nä vi vet men nu är både vi och bilen åter hemma och det känns som det trots allt kommer att bli en bra lördag.

långledig

Jag är tillbaka här på bloggen. Tillbaka för att stanna.
Jag bestämmer numera själv över min tid. Är som det heter utan jobb. 
Jovisst, helt frivilligt men måste nog ändå medge att det medfört blandade känslor. 
Vad ska jag nu fördriva dagarna med?...... Ja jag kommer förmodligen inte att gå runt och vara sysslolös och längta ihjäl mig efter jobb. Men jag kommer utan tvekan att både sakna och längta efter mina kolleger. En del mer andra lite mindre, precis som det är i verkligheten. 

Verkligheten ja....ja det känns riktigt ordentligt overkligt att inte behöva kliva upp tidigt på måndag morgon och rulla iväg till jobb. Hur ska det kännas tro?....
Jag tror inte att jag kommer att fatta det hela på flera dagar eller veckor, kanske månader.
Jag har älskat mitt jobb och mitt uppdrag men nu vill jag njuta lite av livet utan förpliktelser.

Mannen är i kväll på julbord med show så det blir för min del att hänga ensam framför TV med en Budapestbakelse och något drickbart. Troligen en stor kopp te.
Sen kommer jag att somna på soffan och invänta myrornas krig och mannen som på småtimmarna kommer hem, väcker mig för att jag inte ska ha nackspärr imorgon.
I morgon kommer allt att kännas som vanligt. Tror jag!!

De vackra blommorna jag fick idag får väl påminna mig om verkligheten

Tomten kommer särskilt att påminna mig om det goda samarbete vi haft

En söndag innan tuppen vaknat

varför  är det så att jag oftast vaknar allt för tidigt när jag är ledig?

Egentligen vet jag svaret. Det är ju naturligtvis den inbyggda "vaknaklockan" som ringen i mitt huvud. 

Visst vore det ändå skönt med lite extra sovmorgon ibland. Speciellt när jag suttit uppe framför datorn till natten blivit ganska gammal.

Ska jag stiga upp lika tidigt tro nu när jag snart kommer att ha möjligheten att helt bestämma över min tid?

Nedräkningen har nämligen börjat på RIKTIGT.

Den 28 november är min sista arbetsdag. Äntligen har jag bestämt mig. Bestämt mig för att livet är bra mycket viktigare än bara arbete. 

Åtminstånde för mig.

Jag känner nog redan av mitt beslut. Tycker att jag redan nu har släppt så mycket i mitt huvud att det börjar kännas bra.

Jag kommer snart att fylla det med annat så nog kommer jag att ha att göra. Tiden kommer förmodligen inte att räcka till framöver heller.

Men jag bestämmer själv över min tid och mina prioriteringar

Så har det gått en vecka

Ny kompis. Igen.

Det är tredje kompisen på en vecka. Ja, det går ju inte att klaga, alla har varit bra kamrater och verkligen fått mig att trivas här i skolan.

Det är så mysigt att ha någon att umgås med när vi tillbringar ledig tid i hagen.

Men även om det, som det är idag, lördag så är det träning som gäller. Jag undrar lite om det inte finns lediga dagar här på denna skola??

Idag var det en av mina hussar som kom och hämtade mig. Ganska spännande att få visa så duktig jag blivit på bara dessa dagar.

Väl hemma i stallet, efter en stor klunk kallt gott vatten och en kroppsborstning, ville tränaren testa en sadel på min rygg.

Det var väl inte så märkvärdigt. Skulle en cool kille som jag bekymra mig över en sadel. 

Nu nöjde sig ju inte tränaren sig med att testa sadeln. 

Nä då. Nu drog hon iväg med mig till en hage som var helt rund, lerig och vattenfylld. Så brukar inte min hage hemma se ut. Tränaren hade med sig en av personalen dit ut. 

Jag blev väl lite fundersam när hon bara stod där rakt fram och "glodde" på mig. 

Det var nog för att jag är så vacker, välbyggd och manlig.

Tyvärr nöjde sig tränaren inte med att visa mig den blöta leriga platsen utan hon ville också att jag skulle springa därinne. Runt, runt tränaren som höll mig i ett jättelångt snöre. I alla mina tre gångarter skulle jag springa. 

Inte nog med detta, det skulle göras åt båda håll också. 

Tänk vad mycket en tränare kan få för sig.

Nåja, allt har ett slut. Även träning.

Hemma i stallet skulle jag så tvätta fötter och ben igen. Det är visst en rutin som skall göras varje dag. Trodde nog att det bara var människor som sköljde sig med vatten varje dag. Jag tycker det räcker att tvätta fötterna när dom blivit riktigt riktigt smutsiga. Och de kan dom väl inte hunnit på bara en dag.

Äntligen boxen. Nu var det väl rast i vart fall?

Men, nu hade den däringa tränaren fått för sig att hon skulle hoppa och studsa runt mig. Upp och ner medans den där andra personalen stod och höll mig. Jag fattar då verkligen ingenting. Ville hon upp eller vad var det för övningar.

Jag låtsades i vart fall att allt var normalt.

Nu undrar jag om det kanske blir vila imorgon eller tränaren har kommit på något annat och nytt hon vill göra.

Jag håller god min och låtsas att allt är bara bra så jag snabbt lär mig det som skall läras. 

Sen kommer husse och matte säkert snart och hämtar hem mig till mitt eget stall igen.

Första dagen i skolan

På riktigt var det idag första dagen i skolan för lille "snutt" ( läs Heman Cross)

Det var redan dags för husse och mattes första besök.

Oron steg något igår när vi fick höra av tränaren att det hade blivit nödvändigt med boxbyte efter att Heman slagit stora hål i boxväggen. Här ville han i vart fall inte stanna där han var.

Den vilda framfarten syntes idag som hel del skrapsår i pannan. Förmodligen efter boxning med huvudet mot olämpligt föremål.

Nåja, någon större fara för liv och hälsa var det inte. Allt såg efter omständigheterna bra ut.

När vi kom på oanmält besök befann sig "snutt" i en hage med sin nyvunna kompis. En kompis som han redan hyser stort förtroende för.

Jägersro är en stor och för väldigt många unghästar en något skrämmande plats med massor av ljud ( läs oljud) som man måste lära sig komma överens med.

Här finns allt. Cyklar, bilar, fotgängare, hästar, traktorer, lastbilar, vattenbilar och ett hemskt oväsen, om man nu är van vid stilla och lugna förhållande hemma i hagen med mamma.

Som om inte detta räckte tyckte tränaren att det redan var dags för flera nya lektioner så här första dagen.

lektion 1; Bli uppbunden  och ryktad = gick hur bra som helst.

lektion 2: Metallgrej munnen som tränaren kallade bett. = check helt okey
lektion 3: lång lång promenad till hagen = check utan bekymmer

lektion 4: Nu kanske det värsta av allt. Bli inlåst i en box som bara går runt runt och visst aldrig stannar. Den kallade de för Walker, vilket betyder att här ska vi jobba varje dag utan tränare. Låter nog ändå lite spännande.Tur att mentorn var med och visade att det faktiskt inte var så farlig. Så var ju tränaren med hela tiden också.

lektion 5: Det var dags för en av de saker jag fruktat, kanske mest. jag skulle tvätta fötterna. Verkar som en tråkig rutin de kräver av oss dagligen. = check går nog att vänja sig vid

Sen var det rast och inga fler lektioner denna dag.

Dags att flytta hemifrån

Det är dags. 

Slut på lek och stoj i hagen hela dagarna. Slut på bus med husse. Slut på kvällsmys med husse. Slut på smågnabb med mamma. Slut på mysiga stunder med mormor.

Det är dags att ta på det bästa täcket och göra mig beredd

Det är dags.

Dags att säga adjö till både mamma Cross och mormor Fran. 

Dags att åka hemifrån med den konstiga skakiga och rullande boxen som husse kallar för släp. Dags att lämna både mamma och mormor (som förresten precis kommit tillbaka hem efter att varit borta så länge).

Dags att vinka farväl till husse som varit så snäll och mysig.

Dags att lämna den stora fina hagen och allt bus som jag gjort där.

 Det är dags

Dags att ta klivet in i vuxenvärlden

Dags att sova borta för första gången i mitt liv.

Dags att få träffa andra hästar och andra människor.

Det är dags

Dags att lämna de snälla människorna som alltid har funnits där för MIN skull.

Det är dags

Dags att gå vidare, om än på osäkra ben.

Jag är lite rädd men litar på husse att detta är bra för mig.

25 år sedan

Helt ofattbart vad tiden rinner iväg. Jag minns det som igår. 

Dagen då Berlinmuren revs. Vilken uppståndelse. Vilket pådrag från alla då tillgängliga sociala medier. 

Berlinmuren revs den 9 november 1989. Den togs i bruk 1961 och muren var  3,60 m hög och inte mindre än hela 43,7 km lång!! Genom hela öst-Berlin

Muren var till för att hindra flykten från Öst-Berlin  till Väst-Berlin

Muren hade säkrats genom diken, minor, bunkrar, vakttorn och beväpnade soldater.

Den 9 November 1989 var dagen då öst mötte väst.

Välkommen hem

Så är hon åter här. 

Här hemma hos oss. Hoppas hon ska trivas lika bra som hon gjorde innan hon for iväg hem till hästskötaren.

Inte för att hon haft det dåligt. Nej absolut inte. Bättre skötsel och omvårdnad kan ingen häst få. Det vet jag. Det går inte. Hos Anna går alltid hästarna först.

Men, nu är Fran åter hemma och här hemma har hon nu återtagit sin "gamla box" som ingen stått i sen hon for. 

Här hemma finns hennes dotter och ännu några timmar även hennes barnbarn. På söndag åker han till hästarnas skola det vill säga till träning. 

Då känns det säkert skönt för mamma Cross att ha sin mamma här och gosa med på dagarna.

VÄLKOMMEN HEM

till minnet av Gustav Adolf.s dödsdag

En nästan helt vanlig torsdag är nu till ända.
Efter en massa strul och stress på jobbet för min del och en sjuk man kände vi oss väl värda en mysig stund med lite vardagslyx.

Upp i soffan med en bakelse och en kopp te. 

Till minnet av Gustav II Adolfs dödsdag 6 november 1632 har vi unnat oss en bakelse. Så som vi brukar denna dag.

Nu måste jag vara helt ärlig och säga att det var inte den godaste Gustav Adolfsbakelse jag ätit, men den dyraste. 

Två bakelser för 74 svenska kronor. Det är vad jag tycker dyrt.

Nåja nu är dom uppätna och allt är frid och fröjd.
Nu ska jag ägna mig åt lite mer arbete vid datorn innan det blir dags för sängen.

Till er andra kan jag bara säga God Natt och dröm vackert.

Mannen är sjuk

Kan något vara värre? Värre än en kill-förkylning. Tror knappast det.
Nu är det ju inte bara en förkylning den stackars mannen måste utså, nädå till detta kommer även halsont. Halsont leker man inte med.
Det kommer att bli sängläge HELA dagen. 

Lite varma drycker i form att en god kopp te kan kanske slinka ner genom den onda halsen om nu lilla frun (läs jag) kan komma upp till sovrummet och servera. Annars får det nog vara. Halsont tar på krafterna.

Nä, jag ska inte vara taskig mot den stackars sjuke mannen. I sanning är han inte typen som gnäller så det halsonda är säkerligen på riktigt.

Krya på dig.

Hubertus

Så var det måndag igen. Första måndagen i November. En riktigt vacker höstdag har vi kunnat njuta av här i mina trakter i vart fall.

Hubert har namnsdag idag vilket gjorde att jag kom att tänka tillbaka på min tid som ryttare. Hubertusjakt var hett. Alla ville vara med. Alla ville fånga räven.

Hubertusjakt är en av hösten stora begivenheter om man nu är häst och tävlingsintresserad. Det är ingen jakt i ordets rätta bemärkelse. Räven som jagas är ingen riktig räv utan bara en s.k rävsvans som det gäller att först få tag på.  Banan som rids består av ett antal naturhinder som först måste passeras innan "mastern" släpper fältet över upploppet och jakten på räven kan börja.

Hubertusjakt  rids omkring den 3 november. Alltså har det förmodligen ridits en hel del jakter under helgen som varit.

Själv har jag mest krattat löv och suttit inne och haft trevliga samtal med underbara gäster.

Dagen efter

Igår gick det bara inte att sova. Inte ens kom jag i säng i rimlig tid. Klockan visade strax över tre när jag kröp ner under täcket, puffade till kudden och trodde jag skulle somna bums. 

Så var icke fallet. Sömnen lät vänta på sig. Hur länge vet jag inte men minst ett par tre vändor i sängen i vart fall.

Vad var det då som höll sömnen borta. Ack jo som så många gånger förr blev jag kvar vid datorn. Ett problem uppstod som jag bara ville ha iordningställt innan sänggående. Hur fel kan jag ha. Jag borde ju veta bättre. 

Lösa problem när tröttheten gripit tag i mig och ögonen inte riktigt vet vad dom ser är ju dömt till misslyckande. Så även denna gång. 

Jag kunde inte göra mig fritt tankarna.

Idag tänker jag på ett gammalt ordspråk/citat från någon som jag glömt vem.

Jag minns dock hur det löd. 

" När du avslutar dagen, så befria dig från den. Morgondagen är en ny dag som med hopp och löften är alltför dyrbar för att man ska slösa bort ett endaste ögonblick av den med tankar och bekymmer från gårdagen"

Så bör jag kanske tänka.

Nu är det iallafall ny dag och vi har haft trevlig besök besök. 

 Kotlett, sås och potatis med tillbehör var det som bjöds på idag.

Allhelgona fika hos Landäng i Skurup

Allt enligt tradition bjöd idag Landäng i Skurup sina kunder (och andra) på korv med bröd och nygräddade kanelbullar. 

Så in i bomben gott.

Stort tack.

Nu blev det ju inte bara gratis fika. Även om gratis är gott.
 Det blev faktiskt lite inköp också dagen till ära när det erbjöds fina rabatter på många artiklar.

För vår del blev det täcke till hästen. Vi får tydligen aldrig för många täcken....

Det blev även påfyllning av både kattmat, kattsand och hundmat. Sånt går ju alltid år. 

Lite annat smått och gott slank också ner i kundvagnen.

Vi passade också på att handla lite av några av utställarna som fanns på plats.

Potatis från Hörte, Spettkaka från Sjöbo och rökt kalkon från Toftebo i Skivarp.

Tack för god fika

Spöken och helgon, finns dom??

Elsa på besök. Kanske för att fira Halloween, vad vet jag.

Hur som helst håller båda Elsa och Frank  koll på det där med spöken och annat hemskt. Med öronen spetsade söker de efter ljud båda dag och natt. Ögonen söker febrilt efter det ovanliga och spöklika som kan inträffa en helg som denna. Jag kan nog också tro att de både hör och ser saker som inte finns. Som finns bara i deras fantasi.

Charley då, nä han bryr sig verkligen inte om vare sig spöken, helgon eller Halloweenfirande. Om det nu inte innebär lite extra hundgodis förstås.