Att återvända till brottsplatsen

Det är vår.
Även om inte temperaturen är vårlik är det ändock vår när våra galoppbanor i Skandinavien åter öppnar för säsongen.
Premiärdag var det inte men premiär för vårt deltagande på Klampenborg i Danmark. En mysig bana som vi mer än gärna återkommer till.

Boss var på plats idag på sin favoritbana. Jo, jag vet Boss skulle ju pensionerats för flera år sedan men än är han med.
Så länge han är pigg, glad och utan skador och skavanker får han fortsätta. Han bestämmer själv när det inte ska tävlas mer.

Det blev inte särskilt lång väntan idag. Start i första loppet , det är hur bra som helst. Speciellt när man har en häst som Boss som oftast inte vill gå in i boxarna utan tvingar hästskötaren att promenera ute i grönskan med honom.

Idag var inte hästskötaren med och tro det eller ej men Boss gick snällt in i sin box efter bara lite övertalning.

Om jag ser rätt så ser det faktiskt ut som både träckare och häst håller på att dribbla med tungan......

Jo, så ser det faktiskt ut. Det är säkert koncentration eller uppladdning inför loppet, men....det är väl bara hästen som ska springa.

Nåja, det måste ju till en jockey också. denna gång är det Elione Chaves som sköter spakarna.

Chaves verkar nöjd....hästen, ja lite svårare tyda det ansiktsuttrycket. Men sen tidigare vet vi ju att Boss gillar Chaves.

Bäst kolla balansen och att utrustningen håller för det kommer ju att gå undan.

Med spetsade öron, mot start.

Så var det ilastning i startboxarna. Ett moment som kan vara vanskligt. Boss kan bli lite tvär, vill man inte så vill man inte.

Idag....raka vägen in.

Efter ett hårt pass är det inte mycket som slår en dusch.
En hink med kallt friskt vatten sitter också fint.

Boss mår prima och verkar hur nöjd som helst.

Oj då....hur det gick?

Jo Boss blev trea ett resultat vi är nöjda med.

Välkommen våren

Vill önska er alla en riktigt mysig valborg.
Nu kan vi bara hoppas att vädret står oss bi och skonar oss från allt för mycket av regn och rusk. Men någonstans inom mig känns det visst som det är ganska vanligt med opålitligt väder just denna dag. Kulmen av Aprilväder.
Var försiktig var ni eldar ( om ni nu gör det)
Tänk på att  under många rishögar har igelkottar (och kanske även andra djur) byggt bo.

Låt dem inte bli ihjäl brända.

Ta gärna en tur till något kommunalt firande och lyssna på någon kör eller kanske studentsångare.

I vår närhet sjunger Lunds studentsångare in våren under en magnifik magnolia. Vackert och stämningsfullt.

Trevlig valborg på er alla!

så kunde det vara förr...

Jag vet inte om det var bättre förr men ibland tror jag att mycket faktiskt var bättre.

Den här grisen, som för övrigt tillhörde en bekant till oss, bodde väl kanske inte i en kemiskt ren box men hon hade gott om plats för att kunna röra sig. Plats för både henne och hennes 13 kultingar som någon dag efter denna bild togs kom till världen. Alla överlevde.

Här fanns det gott om strö, rent vatten och tillräckligt med mat. Allt från grisfoder från den lokala spannmålsaffären till hushållsavfall från bondens eget kök.

Suggan var van vid hantering av människor. Bonden kliade och pratade med henne varje dag.

På sommaren gick hela familjen gris ute och bökade.

Detta måste väl vara en lycklig gris.

jag undrar jag.......

Det där med arbetsmiljö......det måste väl i rimlighetens namn även gälla för oss som på hobbynivå arbetar med hästar.
Arbetsmiljö och framför allt arbetsmiljöansvaret vet jag en del om. Att det är arbetsgivaren som ytterst är ansvarig för arbetsmiljön är ju väl känt men om man då inte har någon arbetsgivare då måste man ju själv vara ansvarig.
Det är nu det blir lite krångligt, eller rättare mindre tydligt för med ens är vi inte så noga med vår arbetsmiljö längre.
För så här är det ju ...arbetsmiljö är ju ALLT!
Stress, ljud, luft, maskiner, tunga lyft, tillgång till rätt hjälpmedel med mera i all oändlighet. För att inte tala om reglerad arbetstid.
Nu förstår jag att det nog inte gäller för oss som jobbar med hästar( djur över huvud taget)
Vi gör allt vi kan för att våra djur ska må bra men för att vi ska kunna ta hand om våra djur på ett bra och säkert sätt måste vi själva må bra.

Hur som...var rädd om er, tänk på hur ni arbetar.

Det är arbetsmiljödagen idag!!!

inom mig sjunger en sång.......

Vad gör det väl att det regnar, blåser och är i det närmaste höstkallt där ute.

Jag känner en värme här inom mig, värme och glädje över att just vi får äran att ha en så fin och härlig häst.

Det har gått några dagar men inom mig hör jag ännu en sång. Måste nog nypa mig i armen emellanåt för att förstå att det verkligen hänt.  I köket står segerbuketten och låter oss förstå att det är på riktigt.

Heman....segrade på Jägersro i söndags!! Stort för oss.

taggad till tusen

Kan knappast ännu fatta vad som hände i går.
Första start efter vintervila och det blev seger direkt.

Taggad! Ja, det är väl fel att påstå något annat.

Det räckte inte med att en person ledde hästen, här krävdes det två.

Dagens jockey ser visst belåten ut redan innan loppet. Men ok, det kanske var något annat som gladde honom. 

Efter målgång var det åter dags för de två skötarna att arbeta. Jodå, jockeyn vågar rida själv men det är liksom praxis att hästen plockas  upp av träckarna efter målgång

Det är ju inte bara huvudet och benen som är intressanta på en tävlingshäst. Här visar Hema upp sin stora starka rumpa med mycket muskler och kraft.

 Även om en tävlingssadel inte varken är stor eller tung är det skönt när den tas av för då är det dags att få gå och dusch, sen väntar lite extra gott och en skön vila

Vinnarintervju ska ju också till, det sänds ju i TV och allt.

Sonen befann sig också på publikplats denna stora dag. Så här glad såg han ut.

Hela teamet kring hästen också på plats.

Att jobba med tävlingshästar är ju inget enmans jobb och alla är lika viktiga ( fast jag är ju viktigast men det säger jag inte för då blir de andra ledsna)

Några ville inte vara med på bild, t.ex jag och hästskötaren.

Blommor och present visades förstås upp.

Så naturligtvis, den oförglömliga stunden i vinnarcirkeln. Lika roligt, ofattbart och rörande varje gång.

historiedags

Måndag och som sig bör dags för veckans dåliga historia.
Denna vecka vecka blev den på tema rikedom.
Rikedom kan vara så många skilda ting. Hälsa och friskhet är väl den dyraste rikedomen. Pengar betyder ju långt ifrån allt.
här kommer veckans.......

Två rika män stod och skröt om vem som var rikast.
- Jag är så rik att jag kan köpa hela jordklotet!
- Nej det kan du inte, för jag säljer det inte.

äntligen fredag.....

Nåja, så känns det inte.  Tycker nog mer att veckorna går alldeles för fort. Tiden rusar fram.

Igår kväll när hundarna var ute på sista kvällsrundan så där vid halv tiotiden prydde den här vackra fullmånen himlavalvet. Det är något magiskt över måne. 

Vackert och stämningsfullt

Men det är också vackert och kanske något magiskt med vår fantastiska magnolia som snart slår ut med alla sina tusentals blommor och påminner oss om att våren är här.

Nu önskar vi bara att vinden avtog så det blir behagligt att vistas ute i det annars så fina och soliga vårvädret.

lära för livet

 Denna lille krabat har nu hunnit bli 18 dagar.

Världens sötaste, gulligaste och charmigaste fölunge om ni frågar mig.

Pigg och alert och vågar nu vandra runt på egen hand.

Att leka i halmen kan vara hur kul som helst

Bäst kolla vad som döljer sig under....

Lite kli i skinnet, troligen från något litet halmstrå. Bäst att klia bort

Nyfiken......massor av intryck över allt

 Finns man så här nära en väg händer det alltid något spännande och så lär man ju så mycket.

Att utsättas för olika saker är att lära för livet

36 år har gått

Jag har levt hela mitt liv med hästar och jag ångrar inte en timma. Dessa hästar har gett mig så mycket, mest glädje men jag ska inte förneka att det även funnits dagar som varit både bekymmersamma och ledsna 

Fram till idag har jag/vi fått upp inte mindre än 35 föl. 35.....det är en hel del.

En av alla dessa är flickan på bilden som fick heta Marone

Maman var ett ganska bestämt fullblod som man s.a.s inte tog där man ställde henne. Men jag älskade den hästen. En av mina favorithästar faktiskt.

Ännu har det inte hunnit bli något ordentligt gräs men det lilla som kommit smakar bra.

Att inte gå så långt från mamma är en bra egenskap när man är så där liten...

 Men att kika lite vad som finns bakom kan väl aldrig skada.

Snart är osäkerheten borta och att lämna mamma är inte längre så jobbigt

Som åring är hon väldigt självständig och har nu blivit ganska stor

På den tiden var det vanligt med både slät tråd och till och med taggtråd på betena.
Så här illa kan det gå när en ung nyfiken häst blev skrämd, fick panik och forserade staketet. Skadan var illa men efter veterinärvård blev hon så småningom helt återställd utan men.

Heja grisen.....

Kanske ett av det mest kända godiset har som sig bör fått en alldeles egen dag. Just idag faktiskt.

Vem har inte ätit en polkagris?  

För min egen del är en äkta polkagris en randig karamell, lite form av en kudde med så karakteristisk smak.

Visst polkagrisen finns i många fler utseende, käppar, korgar, stänger och faktiskt i många andra smaker också men en äkta polkagris ska smaka pepparmint. Så ska det vara om du fråga mig.

Polkagrisen är kanske något av en julkaramell i min värld.

Mina egna minnen av polkagrisar är när mormor tog fram en liten strut från skåpet och bjöd oss barn på dessa vackra och smakrika karameller.

Men om den nu heter polkaGRIS borde den då inte se ut som en gris....