Som liten var han snäll, knubbig och lite tillbakadragen. Men, ganska snart lärde han att ta för sig och tillsammans med sin kompis höll de igång dagarna i enda med all sköns bus. Men en stund att mysa med mamma fanns det ju alltid tid för.
Yabadabado växte upp till en riktigt duktig tävlingshäst. Taggad till tusen inför varje start. faktiskt kanske ännu värre efter start. Yabadabado var en häst som bar röd roset i svansen i ledvolten för de andras säkerhet. Här kunde benen flaxa till lite hur som helst utan att det för den skull var av elakhet.
Stark och stadig på hand var vad som gällde när det var tävlingsdags. Nu kopplades tävlingsinstinkten på för fullt
Yabadabado kunde verkligen förflytta sig. Här, som flera andra gånger, kom han med en rykare och rundade fältet till en lätt seger.
Så här stod det att läsa om honom efter Stora treårspriset i Göteborg juli 2006. Tänk vad tiden går.
Minns det som igår, och ybadabado kommer vi aldrig att glömma!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar