mors lille Olle....

Han kom till mig för tillridning.
En fantastiskt fin och harmonisk fullblodsvalack.

En väninn till mig var den lyckliga ägaren men behövde lite tillridningshjälp.

Sagt och gjort. Så blev det bestämt.
En dag anlände transporten från Bergkvara med denna goding.

Arbetet gick fint, och snart var han en underbar snäll och pålitlig ridhäst.

Nu bar det sig inte bättre än att det planerades en skilsmässa i hans familj och jag föreslog då att mina två hästskötare och ridelever skulle kunna ha honom på foder under en tid tills allt ordnat upp sig.

Så blev det.

Allt gick fint och både häst och ryttarna skötte sig perfekt. Inga problem alls.

Förrän en dag när han skulle hämtas in från hagen. Då upptäcktes flera större blödande så på honom. Huvud, mun, mule och ben var ganska rejält skadade. Det blev transport till djursjukhusset där hästen blev hoplappad.

Efter lång reabilitering var hästen åter fit for fight men frågan kvarstod.

HUR kunde detta ha hänt
Han gick ensam i egen hage. 

Bra staket, hela plast och järnrör. Eltråd.

Inga andra hästar bredvid.

Än idag ett mysterium!

Hur som helst så gick det ju hyffsat till slut och sedemera kunde Olle återförenas med sin matte.