nära förhållande

På bilden är Cross a lott 1 år. Det är sommar och bete tillsammans med mamma

Hela Cross a lotts liv har hon haft enormt starka band till sin mamma Fran. 

En vänskap som består än i dag när Cross a lott nu är vuxen och har en egen liten unge. Trots att de var skilda åt under några år då Cross a lott tävlade gnäggade genast igenkännande då Cross a lott kom tillbaka och gick in i stallet. Att de kom ihåg varandra var inte att ta miste på.
Nu går de där i beteshagen och myser. Kliar varandra. Äter tillsammans. Hjälps åt att uppfostra den lille ungen.
De njuter av livet.

Även gamla segrar värmer

Det har varit mycket kring Boss den senaste tiden. Hans tävlingar och hans vinster. Ibland kanske man glömmer att det faktiskt är andra hästar som vunnit och som gjort det bra. Stolta har vi stått i vinnarcirkeln med flera av våra hästar. Alla ägda, uppfödda och tränade av oss själva. Då är man stolt.

Detta är Zingapore Zling som vid detta tillfälle vann på Klampenborg i Danmark. En bana som många hästar trivs på.

Jockey var Ricardo Ramallo.

i denna kroppen bor ett tigerhjärta

Jag kanske har berättat att ett av våra sto, Cross a Lott,  är besvärlig att handskas med.
Det är inte så lite heller. Hon är trotsig och oerhört envis. Faktiskt på gränsen till opålitlig. Med andra ord en häst man normalt inte skulle ha överseende med. Men just hennes humör, tuffhet och hårdhet är nog egenskaper som gjort henne till den fina och duktiga tävlingshäst hon varit. Faktiskt vår bästa hittills. Hon älskade att springa och hatade att förlora.

När man ser henne från ungdomen kan man nästa ana att det finns en hel del jädrar anama i hästen.

Cross a lott på betet juni 2013

Cross ca året gammal

Denna bakdel känner man väl igen

Svansen piskar, ett  tecken på missnöje

tillökning i familjen

Nya familjemedlemmar blev det idag. En av katterna nedkom med inte mindre än sex kattungar tidigt i morse. Det kom förvisso inte som en överraskning. Redan igår var vi på det klara med att nedkomst var nära.
Katten, som egentligen är en utekatt, fick flytta in i huset. Eget rum fick det bli. Låda bäddades gjordes i ordning så det var bara för katten att göra sig hemmastad. Katt-toa sattes in. Mat och vatten fanns. Nu var det klart att ta emot de små.
Tidigt i morse börja de så komma.
Vid lunchtid var alla ute. Det blev två skjöldpaddsfärgade och fyra gula/röda.
Två fick hon behålla. 

Nu sover familjen gått och ser ut att må bra.

Snitzel och penicillin

Byakrogens Snitzel

Efter en rejäl dos med värktabletter har äntligen huvudvärken gett vika.
Det mesta av dagen har jag försökt hålla mig inomhus där det varit något svalare. 
På eftermiddagen lättade huvudvärken och jag kunde börja tänka på de uppgifter som måste göras. Beteshästarna måste få nytt fräscht svalt vatten och än viktigare Fran måste få sin penicillin.
När dessa bestyr var avklarade gjorde sig hungern lite påmind.
Det blev ett besök på Skivarps Byakrog, där en av delägarna är Danne Stråhed.
Ett mysigt ställe mitt i den lilla byn Skivarp.  Här är det skönt att sitta i trädgården en dag som denna.
Det  blev Byakrogens Snitzel. God och verkligen rejäl portion.
Här har vi varit förut och hit kommer vi igen.

Denna häst ska inte stickas i halsen. Här gäller det bakmuskeln.

Mitt huvud indikerar åska

Känner att förmodligen är åska på gång. Huvudvärk som inte vill släppa.
Lite synd för idag är det ett behagligt väder att arbeta utomhus i. Meningen var att vi skulle storstäda hönshusen idag, men det blir nog inget av med det.
Det blir två värktabletter och en stund på soffan.

På uteplatsen ligger båda hundarna och sover. Kanske har de också huvudvärk. Vem vet.
Sambon arbetar i garaget. Han har inte ont i huvudet.

en form av hatkärlek

Kan det förekomma hatkärlek mellan djur och människa? Ja jag vet inte men jag tror att det är möjligt.
Vår schäfer Arro och jag kom inte alltid så bra överens. Jag kanske inte var så där himmelskt förtjust i honom. Inte så att jag tyckte illa om honom. Nä mer så att han tärde på mitt tålamod. Han var liksom hunden att stundtals verkligen reta upp mig. Han var proppfull av bus och upptåg.
Särskilt påfrestande var det när han rymde hemifrån för att uppvakta någon hundflicka.

Samtidigt var det så att Arro älskade mig. Verkligen älskade. Han var alltid där jag var och han ville alltid vara till lags. Han vaktade alltid på mig. Det kändes som att han ville visa att han var en hygglig och fin jycke med hjärtat på rätta stället.
Man kände sig trygg när Arro var hemma

Han VAR en fin hund. Den snällaste hund jag mött någon gång.
Alltid kunde man lita på honom. Trogen, tillgiven och vaksam. Någonstans inom mig älskade jag också denna hund.

Den värme vi längtat efter

Nu är den här på riktigt. Värme. Inte en droppe regn på ja, jag vet inte när. Men, jag klagar inte. Absolut inte. Är det sommar vill jag jag ha sol och värme. Regnet kan vänta till hösten. För kommer gör det. 
Nu vet jag att alla inte tycker som jag. Bönderna vill ha regn nu för det är torrt. Torrt, torrt. Jag kan bara hålla med.
Hästarnas bete är torrt. Vi har valt att stödfodra med lite kraftfoder dagligen.
Men viktigast av allt är att det finns tillräckligt med vatten. Svalt vatten.

Trots denna värme har vårt gamla avelssto gått och dragit på sig en lunginflammation. Dubbelsidig.
Hon behandlas nu med penicillin.

veckans ordspråk av en klok man

" jag vet inte vad jag har sagt - förrän jag har hört svaret"

Så klart det är så. Svaren säger ju vad det är mottagen har hört/uppfattat.

Inte bara en katt

Nu skulle man kanske kunna tro att detta är bilden av en helt vanlig katt.
Nää du, så är det inte.
Detta är bilden av katternas katt. KUNGEN!
Ett lämpligare namn än Kungen kunde han knappast ha. Han var verkligen kung. Kung över alla. Inte bara över alla katterna på gården utan även över oss i övriga familjen.  En självklar familjemedlem. Han visste sitt värde.

Där han gled fram stod ingen katt, eller hund för den delen, i vägen. Inte för att han bråkade eller ville slåss utan bara för att han var just han.

Han var snällheten själv men ville ha lugn och ro och ingen fick ta hans favoritplats

Ingen katt kan ta hans plats på katt-tronen. Så tror jag det är även i katt-himlen

åter kontaktbar

Nu är den här. Min nya telefon som fick ersätta den som tog ett dopp i Öresund.
Funderade lite på om jag skulle byta upp mig till S4 men nä det får duga med S3 som jag hade förut. Den trivs jag med så den fick det bli.
Valde en röd denna gång.

Nu gäller bara att hålla den borta från vatten och andra olämpliga platser.

att återse sitt gamla hem

Så minns jag vårt gamla hus. Liten mysig innergård där vi ofta satt för att vi inte brydde oss om att gå runt huset in i trädgården. Också för att vi här från framsidan av gården hade vi full koll över vad som eventuellt hända utanför på vägen.
Här satt vi många timmar och tittade på alla våra katter och kattungar som vi hade på den tiden. Vet inte varför men ständigt flyttade det in nya katter som förmodligen var hemlösa. Här fick dom mat, husrum och kärlek. Vi älskar katter både jag och sambon.

Här ahade vi också koll på stallet. Inte för att det behövdes, mer för att vi ville. Saknar jag kanske gården? Nä faktiskt inte. Vi trivs som fisken i vattnet på vår nya gård. 
Som man säger....allt har sin tid.

när rädslan försvinner

Att möta en stor lite klumpig och framfusig hund är väl inte det allra lättaste om man är ett litet barn.
Maja har väl kanske varit om inte rädd så något reserverad mot våra hundar. 

Charley kan med sin storlek, tyngd och sitt överväldigande sätt att försöka slicka ihjäl de personer som tillåter en blöt hundkyss te sig minst sagt skrämmande om man är ett litet barn som saknar hundvana.

Frank, den svarta vallhunden med utpräglad vall och vaktinstinkt har väl kanske tyckt att det där med glasögon skrämmer lite. Därför har han för säkerhets skull stannat upp en bit ifrån och gett skall. Detta kan väl om något kännas obehagligt för ett ett barn. Alla vi vuxna som känner hunden  vet att han inte skulle röra någon men det vet inte ett barn.

Detta sammanlagt har gjort att det tagit lite tid att etablera kontakt.
Nu är isen bruten och hundarna bara älskar att få vara i centrum.

Så var det avklarat......

Första arbetsdagen efter semester är nu avklarad. Puh! Nu menar jag inte Nalle Puh utan mer ett uttryck för värme och lite ledsamhet över att det redan är dags att återgå till det som kallas livets normala tillstånd.
Jag har i vart fall klarat mig med livet i behåll.
Dagen gick helt åt till att läsa och sortera epost. Det var en hel del bara det.
I morgon blir det väl lite mer av typ åtgärder att använda arbetsdagen till.
Det får ju bli morgondagens bekymmer. Nu väntar en härlig eftermiddag i solen med något svalt att dricka och kanske någon glass.

Aktivitet som kanske lämpar sig bättre en något svalare dag

Årets hittills varmaste dag slår vi till med ridning. Ridning för hela familjen.
Lugn... ingen skada eller obehag för hästen om ni nu trodde så.
Nädå. Det var skritt på sin höjd men jag kan lova att alla "ryttarna" var varma och svettiga. De flesta kanske inte bara på grund av vädret. Det fanns nog en hel del spänning och oro kopplat till ridning för flera av dom.

Men jag är ganska säker på att alla gillade upplevelsen.

Något av barnen är egentligen rädd för hästar men ville så gärna testa. Det gick så fint och blev till en positiv upplevelse.

Ett av barnen är allergiker men med hjälp av sin medicin kunde hon idag prova på det hon säker så länge längtat efter att få/kunna göra.

Så var det den vuxna ryttaren som nu vågade sig upp. Strongt!
Det gick förträffligt, även om det bara var i skritt även för honom. nu ett steg närmare cowboy-drömmen. Nästa steg blir kanske en westernsadel. 

Fast det är nog säkrast med lite fler ridlektioner.

Linus blir visad hur han ska hålla tyglarna. modigt av denna lille killa att sitta upp på denna stora häst.

Storasyster Maja, trots sin allergi kunde hon idag få sitta på en häst.

Martin, all vår börja bliver svår....

Se där. Det gick ju fint.......stolt!

Gladast idag

Erik, dagens mest rutinerade ryttare. Någon termin på ponnyridskola

vackrare kan det nog inte bli

Så lyckligt lottad jag är som får bo och leva här på vackra Österlen.
Jag kan sitta i timmar och bara njuta av sädesfälten som böljar likt ett hav i den stilla sommarbrisen.
Kastanjeträdens stora bladkrona skänker lite skugga. Här på vår lilla uteplats framför vår köksdörr sitter vi gärna, sambon och jag, och dricker vårt morgonkaffe likväl som vår kvällsfika.
Runt hela vår gård står massor av underbara gammeldags Stockrosor i alla färger och nyanser. Täta räder mot vitkalkade husväggar. Kan det bli vackrare?
Dessa blommor är verkligen sommar för oss.

American Days

Vet inte om det kanske inte är så att det är den här typen av häst jag skulle satsat på från början.
Verkar vara ganska behaglig och cool ridstil.
För att inte tala om hästarna. Läckra!
Nåja drömma går ju. Nää jag får väl att fortsätta med mina fullblod. 

Inte så illa det heller.

Hur som helst så gillade jag dessa när jag såg dom på American Days på Jägersro för något år sedan.

Dags för lite inomhusarbete

Ser lite mulet ut idag. Kanske det till och med kan komma en droppe regn. Vem vet.
Jag stannar inne några timmar nu på förmiddagen och jobbar lite med att sortera mina fota. Det är en hel del foto kan jag lova.
Det är så roligt att åter se och minnas allt som är förevigats på dessa bilder. Idag hittade jag bilder på Julia och Maja som hjälper farfar att vattna beteshästarna. Ja, bilden är ju några år gammal så här ser man verkligen hur både barn och hästar vuxit.
Det är faktiskt inte så illa att sitta här inne och plocka.

Är man liten och ovan och kanske lite rädd är det skönt att sitta i farfars famn

Alla börjar komma på plats

Derby Lodge hjälper gärna till

Att bada fötterna kan väl aldrig bli fel.

Veckans ordspråk/citat.... snälla ord

"Visa ord faller ofta till marken, men ett snällt ord kastas aldrig bort"

Visst är det så. Snälla ord finns inte för många.
Ge bort snälla ord så får du snälla ord tillbaka.

Så klart.......

Nu har jag plockat fram armband och halsband i rosa ton till en "rosa fest".
Det fattas visst något.... jovisst det måste ju också vara örhänge i rosa ton.
Fram med smyckeslådorna igen. Min vän valde dessa. 
Hoppas det blir en riktigt trevlig fest i morgon.
Förresten, herrarna ska inte ha rosa. Här gäller valfri färg men det ska vara kostym.

fler accesoarer

Ett halsband i rosa toner skulle nog också passa fint.....
Bara att sätta igång att leta efter fler accesoarer. 
Som jag berättade igår så fick jag ge mig på att leta upp några armband i rosa toner till en vän. Nu har hon kommit på att det kanske ändå skulle sitta fint med ett halsband i rosa toner.
Hon ska på "Rosa Party" allt ska va i rosa.......hmmm. undrar om det gäller för herrarna också? Eller det kanske inte kommer att vara några herrar. Måste nog fråga henne.