Jag tänkte lite så här.....när nu så många av er är lediga idag på vår nationaldag kanske ni har både tid att läsa och tid att smälta en dålig historia. Därför blev den en lång en idag.
Kära son!
Bara ett par rader så du vet att jag fortfarande lever. Jag skriver detta brev sakta för jag vet ju att du inte kan läsa så fort.
Du kommer inte att känna igen huset när du kommer hem, för vi har flyttat. Jag kan tyvärr inte ge dig adressen eftersom familjen som bodde här förut tog med sig den till sitt nya hus för att slippa göra adressändring.
Lite om din far - han har nytt jobb. Nu har han 500 man under sej - han klipper gräset på kyrkogården här intill.
Det fanns en tvättmaskin i vårt nya hus när vi flyttade in, men jag misstänker att den inte fungerar som den ska. Förra veckan stoppade jag 14 skjortor i den, drog i snöret, och sen dess har jag inte sett till dem.
Din syster fick barn i morse. Jag har inte fått reda på om det blev en pojke eller flicka, så jag vet inte om du är morbror eller moster.
Farbror Lars drunknade i ett whiskeyfat på bryggeriet för en tid sedan. Några arbetare hoppade i för att rädda honom, men det gick inte. Han kämpade emot alldeles för vildsint och ville stanna kvar. När vi kremerade honom brann han i tre veckor.
Din far drack inte alls mycket i julas. Jag hällde en burk motorolja i hans ölsejdel och det höll honom sysselsatt med annat ända fram till nyårsdagen.
Det regnade bara två gånger här förra veckan, först i tre dagar och sedan i fyra dagar. I måndags var det förresten så blåsigt att en av våra hönor lade samma ägg fyra gånger.
I går fick vi ett brev från begravningsentreprenören som bad oss betala sista delen på din mormors begravningskostnader, annars skulle han minsann gräva upp henne igen.
Kramar från din älskade mor!
PS. Jag skulle ha skickat 100 kronor, men tyvärr hade jag redan klistrat igen kuvertet. DS.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar