Visst minns vi honom......

Det är idag 10 år sen vi tvingades avliva vår mycket specielle katt Kjell. Njursten gjorde det omöjligt för oss att låta honom leva och lida vidare.

Vi är många som minns honom med mer eller mindre saknad.

Denna dag har jag äntligen fått klippt av en hel del hår. Ny frisör blev det idag. Pröva något nytt behöver inte va fel. Vet dock inte om det för min del kommer bli något återbesök. Vi får väl se.

De så kallade dagbokstanteckningarna i form av min blogg blir extra korta idag. Varför?? Ja, det vet jag inte, det bara är så.

Ibland tryter inspirationen och händelser värda att skriva om uteblir.

Mannen och jag har nyss käkat det som i värsta fall får bli vår middag idag. Uppvärmda plättar med smörstekta nektariner serverade med en klick vispgrädde. 

Kanske, eller troligen, får det bli några mackor med nyköpt gott pålägg till kvällen.

Att det är internationella donutsdagen kommer gå spårlöst förbi hos oss.

På tal om katten Kjell.....

Det gällde för mannen att ligga still och hålla tngan rätt i mun när katten valt ut sin sovplats för stunden.