avslut på bästa sätt.....

Så är då årets kortaste månad, om några timmar, tillända . Februari lämnar för att ge plats åt Mars.
Februari har detta år varit en behaglig månad med både sol, värme och ljus. Knappt någon snö. Februari har bjudit på både tulpaner, semlor och kärlek i form av alla hjärtans dag. Så mycket har hunnits med på denna årets kortaste dag. 

Vi tror på att våren är på väg på riktigt
Hos oss är nu vårbruket igång. Det gäller att ta tillfället i akt så allt är klart inför sådden.

Idag tvingades mannen ut på markerna.
Redskapen hämtades från boden. Alltså från arbetsboden, eller förrådet om ni så vill. Alltså inte från staden Boden. 
Stadigt tag för att få med sig alla löven som lämnats kvar från den gågna hösten/vintern.
Det blir bra det här.

Charlie kollar läget och ligger gärna ivägen. När ingen tittar på grävs det stor hål i gräsmattan. Stora grästuvor slinker ner i magen, det är visst den nya vegodieten eller hur det va.

Jag tar en bok, sätter mig till rätta, lutar mig tillbaka och bara njuter. Livet ska njutas inte för mycket arbete och slit. Man är ju faktiskt pensionär.

tidig morgon

Allt för tidig morgon. 02.30 vaken kunde inte somna om. Jo visst, men först efter mer än en timma och sen tre timmars orolig sömn. Varför? Vet inte! Känner ingen lust att sova för tillfället. Vaknar åter igen med huvudvärk och spänningar i nacken. Jag måste nog ta tag i detta.

Våren är här. För att stanna hoppas jag på, men det är ju lite osäkert med den saken. Vi är ju fortfarande väldigt tidigt på året. Hoppas kan man ju alltid.

Det börjar spira så smått lite varstans i den lilla täppen som tillhör marklägenhet. Känns skönt.

I dag var det dags för torkställningen att åter komma ut. Visst, benställningen lite rostig och illa medfaren eftersom ställningen stått ute hela vintern, men vad gör väl det.  Om en stund kommer den att fyllas med tvätt som ska få torka ute i solen för första gången i år. Älskar doften av tvätt som torkat ute i den friska luften.

Själv ska jag ta en lång lång stund med en bra bok i uterummet medan mannen är iväg med hästarna och tränar.

precis 3 år sedan

Året var 2016 och det var sportlov. Elsa, mamma till Frank var på besök hos oss. Elsa pigg, vaken och nyfiken som alltid. Frank, avslappnad och trygg med mamma så nära. Charlie då, ju som för det mesta lugn, övervakande och som alltid i händelsernas centrum. Ja, så var det då för exakt 3 år sedan. En del har hänt. Elsa finns tyvärr inte med oss längre, Frank har på något sätt blivit en annan sorts hund och Charlie är nu en gammal gentleman. 

Hur de än är och har varit så betyder de mycket för oss i familjen.

historia..

Måndag och historia. Idag har ni fått vänta lite längre, men historien är lång och har tagit tid att sätta på pränt. 

Håll till godo.

 En rik man bestämde sig för att åka till Afrika. Han tog med sig sin trogna hund som sällskap.

En dag i djungeln börjar hunden jaga fjärilar och innan han vet ordet av så har han sprungit vilse.

När han vandrar omkring lägger han märke till att en leopard snabbt närmar sig med den tydliga avsikten att äta lunch. Hunden tänker:
- Boyo, nu är jag verkligen illa ute.

Han lägger märke till några ben på marken bara någon meter bort, och börjar omedelbart tugga på dem med ryggen mot leoparden.

Just när leoparden ska hoppa på hunden så säger hunden:
- Det där var verkligen en delikat leopard. Jag undrar om det finns några fler häromkring?

När leoparden hör det blir han livrädd, avbryter attacken och smiter iväg in bakom träden.
- Vao, säger leoparden. Det var nära ögat. Det var nära att hunden fått mig.

En apa som sett det hela från ett närliggande träd, tänker att han kan använda den här kunskapen för egen vinning och byta det mot skydd av leoparden.

Så, han börjar följa efter leoparden. Men hunden såg honom springa efter leoparden och förstod att något var på gång.

Apan kommer snabbt ikapp leoparden, förklarar hur allt gick till och sluter ett avtal med leoparden som innebär att apan ska få skydd av leoparden.

Leoparden är ursinnig när han inser hur han blivit lurad och säger:
- Här, apa, hoppa upp på min rygg så ska du få se vad som kommer hända med den där fega kaninen.

Nu ser hunden att leoparden är på mot honom med apan på ryggen och tänker, "Vad ska jag göra nu då?".

Men istället för att springa så sätter hunden ned med ryggen mot sina angripare och låtsas att han inte hade sett dem.

Precis när de har kommit tillräckligt nära för att de skall höra honom, säger hunden:
- Vart är den där apan? Det går tydligen inte att lita på honom. Jag skickade iväg honom för en halvtimme sedan för att hämta ytterligare en leopard, men han har fortfarande inte kommit tillbaka.

det går bara inte......

Vi har besök av våren idag. Att sitta kvar inne och rugga är utan vett och sans. 

Inte minst Frank tycktes gilla att sola sig en aning i vårsolen.

Men som det anstår en gentlemann satt han lydigt kvar medan matte fotade. 

Resten av denna dag ska jag och mannen tillbringa i uterummet med något gott att dricka och kanske något tilltugg.

Ha en skön söndag ni alla där ute.

detta älskar Charlie......

Att kunna ligga ute på gräset och rulla runt, ta en tugga av det spröda vårgräset och bara njuta av solen. Det står högt på Charlies måbra lista.

I dag har varit en sådan dag. Den första för året.

Pälsen hans är nyborstad, borskämd med lite godsaker och så göra precis som han vill. Det är han värd.

Mannen och jag har också nutit av den fina vårsolen idag. En stund i uterummet med en bra bok och lite godsaker även för oss, så känns det fint att leva.

Frank valde dock att stanna inne i sin korg och INTE komma med ut. Att utsättas för kroppsberöring i form att pälsvård lockade inte precis. Därför valde han att inte ansluta till vårt sällskap.

En fin hund, jag tror den bästa i världen. han har vi förmånen att få dela vår vardag med och vårt liv med.

bevingade gäster

På staketet till vår trädgård slog de sig ner igår. Dessa bevingade fåglar med sina kurrande läte. Har sett detta par flera gånger i vårt bostadsområde så de är inte okända för oss här. Troligen förväntade de sig något ätbart. Matar duvor (eller andra fåglar) gör vi inte så efter en stund gav de sig iväg till andra trädgårdar i hopp om lite gott.

Personligen gillar jag inte fåglar så värst mycket. Inget personligt mot fågelsläktet, men de skräpar ner så mycket på skilda sätt.

Denna fredag har varit grå och kall på min horisont. Inte alls skönt. Trots att termometern visade bara 1 minusgrad kändes det betydligt kallare. Tur jag har mycket sysslor att sköta om inomhus denna dag.

Det gäller att hitta på lämpliga sysslor.

Jag får väl säga som scouten, som har sin alldeles egna dag idag....Alltid redo.

innesittar väder

Jag tänker inte gå ut mer idag. Regnet strilar ner och det känns inte alls vårlikt och skönt. Det får räcka med turen till mataffären jag gjorde tidigare i morse. Ojdå, nu ljuger jag visst. Jag ska ju på möte ikväll och då måste jag ju ut. Men det räknas nog inte.

Fram till sen eftermiddag tänker jag sitta här och plocka med mitt pussel. Jag håller på att bli galen. Det går så sakta och jag är otålig. 

Det värsta är att det nu är så många enfärgade bitar kvar att det nästan är omöjligt. Känns också som att det fattas bitar. Hur kan nu detta va möjligt. Jag är och har varit så extremt noga med att inte förlägga eller tappa bort någon bit. Är det fel lagt tro?

titullera mig tränare....om ni vill

Jodå, jag är faktiskt amatörtränare av galopphästar.

Det kanske är preskriberat nu, vad vet jag. För si så där kanske 15 år sedan av-lade jag min amatörtränar examen. Låter väl fint. Sanningen är nog den att själva utbildningen var roligare än att sedemera kunna titullera sig tränare.

Själva träningen i sig var jag nog inte så intresserad av. Inte heller att få stå som tränare åt starthäst. Några gånger, så där dryga 20, fanns mitt namn med i programmet som tränare till just bland annat hästen på bild. Tripplenine var namnet. Igår var det 20 år sedan han föddes. Jag vet ju inte om han fått uppleva sin 20års dag eller inte. Hans tävlingskarriär blev inte så lång. Redan som 4åring såldes han vidare som ridhäst eftersom tävling inte var hans grej liksom 

Samma gamla hästskötare som vanligt. Här har vi gjort "Nian" fin inför starten på Jägersro samma dag. 

Hur det gick........
Nu måste jag sluta för andra uppgifter kallar på min uppmärksamhet.

knäckebröd, raketost och gamla minnen

Jag tror att allt har sin egen dag nu förtiden. Jag tänker inte räkna upp alla jag känner till, det skulle bli allt för tråkigt både för er för mig själv. Nöjer mig med att konstatera att idag är det knäckebrödets dag. Knäckebröd är ett välkänt livsmedel i min familj. Äter själv knäcke varje dag, då helst till frukost.

Raketosten då? Jo raketost är en nostalgi symbol utan motstycke för många i min generation. Raketosten var en smältost i ett papprör som sköts upp ur förpackningen och skars av med ett vidhängande snöre. Raketosten fanns under åren 1947-1979 har jag läst mig till. Men som jag minns raketosten... Nu finns den i ny upp-poppad version. Osten är av mjukostkaraktär och saknar snöret. Smaken känns den samma men inte förpackningen.

Raketosten har idag fått förgylla min knäckemacka till frukosten. Smakade bra.

Så till det där med gamla minnen.

Då får det bli den här bilden från detta datum men året var 2013. 

Det är Tuppen "långa benet", en av mina favorittuppar. Tam, mjuk och vänlig. En snäll tupp med andra ord. Tyvärr blev han och hans bror mat åt räven och möjligen dennes ungar. Kanske just därför att han var snäll och orädd. Van vid hundar och fruktade inget.

historia-så kan det va

Vid en rättegång i en mindre stad kallade åklagaren sitt första vittne, fru Qwist, till vittnesbåset. Han gick fram till henne och frågade:

- Fru Qwist, vet ni vem jag är?

- Javisst, svarar hon, jag vet vem du är, herr Jansson. Jag har känt dig sedan du var en liten pojke, och ärligt talat så är du en besvikelse för mig. Du ljuger, bedrar din fru, manipulerar folk och pratar bakom ryggen på dem. Du tror du är en storfräsare när du i själva verket inte har hjärna nog att inse att du aldrig kommer att bli mer än en halvdan pappersvändare. Nog vet jag vem du är.

Åklagaren häpnade! I brist på bättre, pekade han tvärs över rummet och frågade:

- Fru Qwist, vet ni vem försvarsadvokaten är?

- Javisst gör jag det, svarar fru Qwist, Jag har känt herr Ekström sedan barnsben. Han är en lat bigotterist med alkoholproblem. Han kan inte ha ett normalt förhållande med någon och han är en av landets sämsta advokater. För att inte tala om att han bedrog sin hustru med tre olika kvinnor. En av dem var din fru. Nog vet jag vem han är.

Försvarsadvokaten dog nästan. Nu kallade domaren till sig både åklagare och försvarsadvokat, och sa till dem med låg röst:

- Om någon av ni era dumskallar frågar henne om hon vet vem jag är skickar jag er båda i fängelse för domstolstrots.

funderar på att flytta.....

Jo det är nog så att jag har börjat tröttna. Tröttna på att allt är så förutsägbart, så lika, så inrutat och så som det alltid varit. Jag vill nog ha förändring. Jag vill inte gå samma väg, göra samma sysslor, träffa samma vanliga människor och vakna varje morgon till samma tankar. Livet är för kort för att allt ska repeteras dag efter dag. Jag har varit inne på det förut och även gjort lite halvseriösa försök att ändra om. Kanske jag är mogen nu då. 

Jag kanske ska byta blogghotell! 

Eller förändra mitt blogginnehåll på något vis, men hur?? Jag får väl fundera lite på min kammare under några dagar så får vi se vad som sker. Jag gillar ju bloggen men känner mig ibland så trött och oinspirerad att jag bra vill kasta bort den och glömma att den alls har funnits.

Kanske återkommer jag inom kort med uppdateringar, eller så förblir allt som det varit i nio år.

vill ha......

Nu vill jag förnya mitt tekanne sortiment.

Jag vet, jag har redan flera, eller kanske rent av många tekannor men det hjälps liksom inte. Nu vill jag ha fler. Skulle gärna utökat mitt sortiment med någon eller båda av dessa markerade tekannor från min egen affär när det begav sig. Nu är det försent. Affären har jag inte längre och inte heller något överblivet ex av ovannämnda.

Den svart/vita damen är ovanlig och rolig och den gula är pigg och glad i färgen och passar bra nu när solen så smått sticker fram.

Jag får skicka iväg mannen till vårt förråd under veckan och där se vad han kan gräva fram. Till dess får jag längta.

blir det en lugn helg...

Så tog då äntligen torsdagen slut. Fram till lunchtid var allt fint och mysigt. Jag och Anna tog en tur ut till landet och käkade våfflor med massor av härlig sylt, snackade en massa och träffade lite djur som underhöll oss.

Denne krabaten hade lite svårt att stå still så fotograferingen blev där efter

Han här ville bara stångas och lämpligt material att stångas mot var staketet så fotografering gick därför bättre.

Han kunde även stå still en sekund och begrunda sina åskådare.

Men....väl hemma igen började det mesta att strula. Invecklade researrangemang som behövde uppdateras. Vilket visade sig inte gå helt smärtfritt.

Föreningens revision fick uppskutas pga tekniskt fel med bokföringen o.sv, o.s.v. Inget ville funka

Sent igår kväll vid 22 tiden var så bokföringsproblemet löst och jag kunde gå till sängs utan allt för stor oro.

Idag är en annan dag. Vi går vidare, ser framåt och njuter av att det är helg. Kanske blir det ett litet gelehallon idag på gelehallonets dag.

Vad kan gå fel.........

Valentin

Idag är det alla hjärtans dag.
Rosor, choklad och bakelser.  

Det är ju också vänliga veckan. Passar ju bra.

Vi får se vad det blir under dagen.

För min del betyder Valentins dagen att vi går mot våren.

nu snackar vi.....

Av en händelse kom vi att köpa detta fullblodssto avsedd för avel. Vårt intresse för just fullblod, galoppsport och avel var väckt. Naturligtvis trodde vi att detta sto med sina avkommer skulle bana väg för framgång, lycka och rikedom. 
Här var vår första svåra läxa.... Märren var svårhanterlig, opålitlig, aggressiv och lämnade dessvärre inga stjärnavkommor. Innan hon kom till vår vård och omsorg hade hon lämnat någon eller några avkommor som inte visat var skåpet skulle stå precis. Faktiskt hade stoet inte heller rosat marknaden, men vi ville väl inte se fakta. Vi ville köpa henne och så blev det.
Så kom han då! Som alla föl var han gudomlig. Mjuk, len , långbent och det sötaste man skådat. (i våra ögon). Hingstungen som skulle förändra goloppvärlden. En stjärna var född.....
Han fick namnet " Time To Talk", bra och passande tyckte vi. Men han var inte bara söt, han var trots sin ringa ålder hård, tuff och humörmässigt mer och mer lik sin mor.
Han gav mig en sjukskrivning på 8 månader för en skadad arm. Vid tillfället var han ca 7 månader men redan fast beslutsam vad han ville och vad han inte ville. Han var med andra ord en besvärlig ungdom.

Hur gick det sen?
Jo fölet flyttade från oss för att bli tävlingshäst hos någon annan. humöret och attityden fortsatte men framgångarna på tävlingsbanan uteblev.
Mamman då? 
Jo, henne kom vi mer och mer överens med, men pålitlig blev hon aldrig. Vi fick i stället lära oss att finta henne och lita på turen att allt skulle gå bra.
Efter ett tag, efter en hel del hantering och ridtimmar bakom blev hon i vart fall hjälpligt hanterbar. Hon såldes till en ryttare i Småland, naturligtvis med noggrann och sanningsenlig information om hur hon var, där hon vad jag vet fick ett för alltid hem.

Vårt intresse för galoppsport och avel fortsatte och nya investeringar gjordes. En del hårda och tuffa hästar har vi haft sen dess men även framgångar med vår avel.
Vi är så tacksamma över de hästar vi haft äran att få föda upp, träna och äga.

till Darwin....

Inte utan att det känns som föraning av våren idag. Solen sken så fint och på lugna ställen var det riktigt behagligt.

Vid föreningshuset fanns både snödroppar och vintergäck.

Hemma i vår lilla trädgård börjar det så smått att spira. Än är det en bit kvar men snart är de här, både påskliljor och tulpaner. Tulpanerna  en hyllning till Darwin. Han skulle fyllt 210 år idag.

Vinbärsbusken börjar också vakna till liv. Blir säkert många goda vinbär där vad det lider.

Även en liten övervintrare visar intresse för våren och ljuset. Kanske nån mer kommer visa livstecken.

Hela min dag har gått åt till möte och cirkel i föreningen. Nu till min favorit sysselsättning....VILA framför TV:n.

måndag och historia

Detta är väl nästan sanning idag, bortsätt från en detalj

Jonny kämpar sig igenom ankomsthallen på flygplatsen med två jättestora och tunga resväskor när en främling frågar honom vad klockan är.

Jonny ställer ner väskorna och trycker på en knapp på sitt armbandsur.

- Kvart över sex, svarar han.

- Wow, säger främlingen,. Vilken häftig klocka!

- Visst, kolla här, säger Jonny och visar honom vad klockan är i alla världens huvudstäder.

Sedan trycker han på en annan knapp och upp kommer en detaljkarta över staden dom är i.

- Den där blinkande punkten visar exakt var vi befinner oss, förklarar Jonny.

- En sådan klocka måste jag ha! säger främlingen. Du får 1000 dollar för den.

- Nej, nej, svarar Jonny.

- Jag har redan lagt ner mycket mer än så på att utveckla den här klockan och den är inte redo för massproduktion än.

- Okej, säger främlingen och tar fram sitt checkhäfte.

- Jag betalar 15 000 dollar för den på stubben.

- Tar du det eller inte?

Jonny tar emot checken, tar av sig klockan och ger den till mannen. När den leende främlingen vänder sig om för att gå pekar Jonny på dom två stora väskorna:

- Hallå där, säger han. Glöm inte batterierna!

Lev livet leende.....

Den Iris jag tänker på idag har omedvetet betytt mycket för mig. Hon väckte mitt intresse för aktivt arbete med hund. Både lydnad, bruks och utställning. Hon var grunden till min uppfödning av schäfer. Av henne lärde jag mig massor som jag i min relation till hundar haft så mycket hjälp och glädje av.

Hon hade alltid så nära till skratt. Alltid va kaffehurran på när man kom förbi. Kom förbi gjorde vi ofta. Här trivdes vi.  Så många tävlingar och utställningar vi åkt på tillsammans.

Om 1 månad är det hela 19 år sen hon lämnade detta jordeliv. Trots att vi inte är släkt eller på annat sätt nära anhöriga så saknar jag henne en hel del.

Här är hon....hunden som kom att betyda så mycket för min verksamhet. 

Bilden är från tidigt 70 tal, så några år har ju passerat.

Drömsemester

Regnet strilar ner från en jämngrå himmel denna lördag. Skulle kunna tänka mig att byta till en liten lokal byakrog, kanske i Turkiet som här på bild.


Att ligga och bara slappa och kanske halvsova vid poolen eller vid medelhavet kan jag väl också tänka mig.
All inclusiv låter ju också fantastiskt. "Fri" mat och massor av lokala drinkar och öl.
Att lockas till inköp av alla otaliga försäljare bland markandsstånd och affärer längs turistgatan kan också kännas helt okey.
En och annan severdhet från eu-moppe eller hyrbil kan väl fungera.


Men, just nu får det bli en dröm, en drömsemester.

Det får idag duga med en svensk krog denna dag. För ett restaurang besök ska det bli.

charm, intelligens och personlighet

Låt mig presentera Bogdan. 

Bogdan är en smart och häftig jycke som ägs av en vän till mig. Nää, låt mig rätta mig själv. Det är nog snarare så att min vän med familj ägs av Bogdan!

Bogdans blick säger mer än tusen ord.

När jag i förra veckan besökte min vän var Bogdans närvaro ett naturligt inslag.

Han följde konversationen kring bordet från sin egen stol med sin intelligenta blick. Följde varje handrörelse kring kakfatet utan att röja sitt intresse för kakorna, precis som det förväntas av en gentleman.

Bogdan kändes verkligen inte som en familjens hund,utan i ordets rätta bemärkelse som en medlem i familjen.

Bogdan är en omplaceringshund som verkligen fått ett liv med guldkant.

Bättre kan ingen hund ha det.

Kram Bogdan.

Vi ses snart igen

skräpmail...... fick mig att inse

Jag skulle aldrig kollat.......
Kollade upp papperskorg och skräpmail på min dator i går kväll. Käre nån då. Här var det post. Över 300 skräpmail på den adressen. Här kommer krävas krafttag nu. Har bestämt mig för att starta en dator-rengöring idag. Det ligger säkert massor av onödigheter och skräpar och tar plats.

Det är inte bara invändigt som det behövs en stor städning. Ser nu att ovansidan inte är grå till färgen utan att det faktiskt är damm. Jo så är det. En mjuk damm-matta täcker hårddisken. Skärpning!!

Inte ens skärmen klarar sig utan rengöring. Detta till trots att det inte alls var länge sen sådan utfördes. När ljuset och solen ligger på syns tydligt hur smutsig, dragit och allmännt oren hela skärmen är. Problemet är bara...vad använda att göra rent med. Har använt medel, trasor och spray avsedda för ändamålet men resultatet är INTE bra.

Med andra ord...kvällen är räddad. Jag vet vad jag har att göra.

Först några timmar med möte i kommunhuset.....sen!!

Hästar jag minns

Henne minns vi nog alla. 

Tanya!

Halvblod med stort hjärta, principfast och pålitlig.
Hon var den första av våra hästar som fick flytta med oss till Skurup. Inte dröjde det länge förrän sällskap kom. Hästar är som bekant flockdjur och ska också leva i flock.

Sällskapet var Athina Kir.
Den svartbruna skönheten var av annan mentalitet. Lite mjukare, flyende men så gosig och sällskaplig.

En ung hästskötare hade här börjat sin långa bana som hästskötare. Även hästägaren var visst aningen yngre här på bild. Visst blir man glad tillsammans med hästar.
Med tiden blev hässkötaren på bild även hästägare just till Athina Kir.

Hästarna finns tyvärr inte med oss längre men hästskötaren har vi ännu. 

Världens bästa hästskötare!

en daglig vana......

Idag är det hela 9 år sen jag skrev mitt första inlägg på denna blogg. Några tidigare inlägg på andra bloggar hade det föstås blivit men just här fastnade jag och trivdes. Nu har det gått hela 9 år. Om jag bara kan hitta inspiration och fantasin inte tryter så hoppas jag det blir några år till.

Nutella är en av mina absoluta favoriter vad gäller choklad och sötsaker så visst borde jag väl firat med en burk nutella idag på nutella dagen. Kanske inte på mackan men med en liten sked ned i burken direkt för att sen direkt till munnen utan att först passera gå.... Icke så. Har redan stoppat i mig mer än mitt dagsbehov av både mat och godsaker. Ärtsoppa med varm punch...., pannkakor med sylt och så kaffe/te med morotskaka: det får nog räcka för idag.
Det som återstår av denna dag för min del är soffan. Upp med benen, kudden bakom nacken, kanske en liten filt och så.........en liten, liten power nap.

Historia

Vi går ut hårt med en ruskig historia........

En fånge som skulle hängas beklagade sig för prästen:
- Jag har inte fått nån frukost!

- Det har inte jag med att göra, sa prästen. Jag är här för att se till att du får andligt stöd.

Fångvaktaren kom in och mannen sa:
- Jag har inte fått nån frukost!

- Det har inte jag med att göra, sa fångvaktaren. Jag är bara här iför att se till att din cell är ren och snygg.

Till slut kom bödeln.
- Jag har inte fått nån frukost!

- Det har inte jag med att göra, sa bödeln. Jag är här för att se till att du inte får nån middag!