Har man aldrig sett en klädd julgran är det kanske lätt att förstå.
Vem vet, här kanske finns något som kan bli en ny leksak
Alfred tyckte så för åtta år sedan, när han bestämde sig för att låta undersöka granen lite närmre..
Efter hans besök i granen såg den inte riktigt ut som före besöket. Men vad gör väl de. Ingen skada skedd och katten hade roligt.
Man blir trött av allt klättrande, letande, och lekande. Då är det skönt att kunna lägga sig ner en stund på några grenar och ta en pause.
Här uppe blev det fin utsikt över händelserna på golvet. Han var ju faktiskt inte enda katten i familjen.
Denna katt finns inte längre med oss men minnet finns, det kan jag lova.
Som alltid pigg, nyfiken och full av upptåg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar