När regnet strilar ner över vårt sovrumsfönster och ljuset börjar återkomma då känner jag att det är dags att sätta fötterna på golvet och kliva upp. Kanske inget väder jag hoppar högt av glädje över men det är ändå ett väder.
Vem trivs i ett sådant väder? Kanske detta par?
När jag så kikar ut ser jag detta trogna par vagga fram i sakta mak. Säkert på väg in mellan husen för att sätta sig och vila på gröningen och kanske hoppas på lite gott att äta.
på tal om gott att äta......
Det ringde på vår dörr. utanför stod grannen med dessa underbara skönheter....
Inte bara vackra att se på, ljuvliga att äta dessutom.
Vem har världens finaste grannar? Jo, det är jag säker på att vi har.
Tack Ulrica med familj.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar