I går, efter mitt årliga tandläkarbesök, drabbades jag av en akut trötthet med tillhörande huvudvärk. Huvudvärken kan jag säkerligen själv ha framkallat eftersom jag är så panikslagen för tandläkarbesök.
Ni vet en huvudvärk så där så det känns som ett brett järnband är spännt över huvudet. Huvudet bultar, håret ömmar, ögonen orkar inte hålla sig uppe och humöret sjuker till under acceptabel nivå.
Tröttheten så påtaglig att jag gick till sängs redan halv tio på kvällen. En ovanlighet vad det gäller mig.
Att få sova en lång natt var nog vad jag behövde inbillade jag mig själv, då skulle jag vakna pigg och alert.
Förresten är jag fortfarande trött. Jag har anfallits av en trötthet som liksom inte vill ge vika. Trött på morgonen efter att jag drömt något som tröttat mig. Trött på eftermiddagen efter att ha gjort ingenting. Trött på kvällen efter att ha vilat för mycket under dagen. På natten är det något lättare för då sover jag.
Förresten är jag fortfarande trött. Jag har anfallits av en trötthet som liksom inte vill ge vika. Trött på morgonen efter att jag drömt något som tröttat mig. Trött på eftermiddagen efter att ha gjort ingenting. Trött på kvällen efter att ha vilat för mycket under dagen. På natten är det något lättare för då sover jag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar