Inte nog med att det är måndag, veckan har dessutom börjat på ett ytterst tråkigt vis.Idag skulle jag och sambon inte samåka till jobb.
Det är beställt tid på bilverkstaden för att få nytt avgasrör på den gamla bilen. Detta har varit trasig några veckor men eftersom vi ändå försökt samåka har det inte brådskat med reparationen har vi tyckt. Idag var det i alla fall bokat och därför skulle vi köra med vars en bil till jobb idag.
Ca 2 km hemifrån från på en slingrig mindre väg hostar min bil plötsligt till och bara stannar. Nu menar jag verkligen stannar. Allt dog och bilen gick inte att starta och därmed inte att flytta. Där står jag så mitt på denna lilla smala vägen en något disig morgon vid halv sju tiden.
Tog fram min mobiltelefon, som jag ovanligt nog faktiskt hade i väskan. Nu hjälpte ju inte detta så värst mycket för den var helt utan batteri.
Vad göra nu då??
Turligt nog har jag en högst förutseende och smart sambo som hade uppmärksammat att jag inte kom där bakom, så han vände och körde tillbaka för att konstatera att nä, den här bilen går faktiskt inte. Han fick rullat bilen in till kanten där den står mindre farligt till visserligen i fel färdriktning men vad göra.
Jag säger bara vilken tur att han kom tillbaka. Vad skulle jag ta mej till nu mitt ute på landet en iskall morgon som denna med en trasig bil stående mitt på vägen och ingen telefon
På med hörselskydd och så fick jag åka iväg i oljudet för att bli körd till jobb och avsläppt utanför.
Då upptäcker jag att jag har ju inga nycklar…. De hade säkert sambon i sin ficka. Jag kan inte komma in på min arbetsplats och som om det inte var nog så är det så att det är sportlov denna vecka vilket för mej betyder att jag arbetar själv på kontoret hela veckan.
Ingen bil, ingen telefon och inga nycklar!Då upptäcker jag att jag har ju inga nycklar…. De hade säkert sambon i sin ficka. Jag kan inte komma in på min arbetsplats och som om det inte var nog så är det så att det är sportlov denna vecka vilket för mej betyder att jag arbetar själv på kontoret hela veckan.
Lyckades få låna en telefon och ringde efter sambon som turligt nog arbetar i samma kommun. Nycklarna fanns i hans ficka och det var bara att sätta sig i bilen igen.
Nu inväntar vi bärgning och sen förmodligen ett tråkigt besked om statusen på våran bil.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar