för sent....

Igår var det måndag och då brukar det ju vara historiedags, men så icke denna vecka. Det berodde lite på följande.....
Klockan är 01.56 och jag har ännu inte somnat. I mitt huvud råder kaos. Här fladdrar tankar kring bakrecept, hästträning, föreningsarbete och sedan länge inplanerade möten, allt i en enda osammanhängande röra. Ibland undrar jag vad som är fel med mig. Klockan visar nu 04.32 och jag är fortfarande vaken och har sedan flera timmar lämnat sovrummet för att bege mig ner till TV-rummet.. Hur svårt ska det vara att somna?

Men jag ska ändå inte klaga, har i vart fall ingen hvudvärk. Snart är det morgon och en ny dag börjar, då önskar jag som alltid att jag sovit betydligt fler timmar.

Ännu sover mannen sött däruppe i sovrummet. Hundarna sover här nere så de varken hör eller ser. Till och med katten undrar yrvaket vad jag gör i hennes TV-soffa.

Därför blev det ingen måndagshistoria.

Det blir nu en tisdagshistoria....håll til godo om ni nu orkar läsa allt

En blind man beslöt att besöka Texas.

När han klev ombord på flygplanet och satt sig i sätet sa han:
- Whao, dom här stolarna var verkligen rymliga.
- Ja, i Texas är allting stort, svarade passageraren intill.

När han anlänt till Texas beslöt han att besöka en bar. Där beställde han en öl och fick sejdeln placerad mellan sina händer.
- Whao, den här sejdeln var verkligen stor!
- Ja, i Texas är allting stort, svarade bartendern.

Efter ett par öl, frågade den blinde mannen bartendern efter toaletten.
- Andra dörren på höger sida, svarade bartendern.

Den blinde mannen gick mot toaletten men av misstag gick han förbi den andra dörren.

I stället gick han in genom den tredje dörren som ledde till en swimmingpool. Olyckligtvis ramlade han ned i swimmingpoolen.

Dödsförskräckt började den blinde mannen skrika:
- Spola inte, spola inte!

slottstur på alla hundars dag

Denna fina sensommarmorgon tog vi vår morgonpromenad till Svaneholms slottsskog.

Ganska få motionärer så här vi 08.30 en lördag morgon, en del fanns på plats och svettades runt i spåren. Det var perfekt väder. Vindstilla och ca 15 grader.

Hundarna älskar att vara här. Massor med dofter och nya hundbekanta att hälsa på. Alla hundar vi hittills träffat på har varit vänligt inställda till att hälsa både på våra hundar och oss.

Dagen är ju inte slut bara för att vi har varit på slottstur. Några timmar framför V:n där det sändes fyspannstävlingar från Göteborg. Skickligt det där att kunna manövrera fyra hästar  på tid på en krävande hinderbana.

En eftermiddag med fika hos goda vänner är ju inte så illa. Sagt och gjort. Björn och Eva fick gäster!

Trevligt som vanligt.

Enkel middag idag. omelett med bacon och lite tomat. Nåja man kan ju inte ha rådjurssadel varje dag.

Nu är tvätten upphängd på torkvindan och även om solen inte syns till så har jag goda förhoppningar om torr tvätt innan kvällen

Mannen och jag sitter kvar på uteplatsen ännu en stund.

I morgon är en annan dag!

sensommar utflykt

Det har varit en dag perfekt för utflykt.
Vi besökte Fricks spettkaksbageri och trädgårdskafe i Billinge idag. Ett utflyktsmål som vi aldrig ens hört talas om. Tips från en vän och idag blev det av.

Kanske lite trixigt att hitta hit men det kan ju också bero på vår lite ålderstigna GPS.

Nåja väl framme möttes vi av denna inbjudande entre.

 Fyndig skylt visade sen vägen till kafeträdgården. 

Lummig trädgård med gångar och prång.

Lite spännande att vandra fram längs de olika stigarna.

Sittgrupper utplacerade fint i den minst sagt lummiga trädgården.
Här fanns skydd för både sol och regn likväl som man kunde välja att sitta oskyddat i solen om man så önskade.

En liten bro gjorde känslan av att vara långt inne i skogen.
Det kändes lite som man var i utlandet. Inga ljud från gata och trafik och helt insynsfritt.

 Mannen och jag valde att sitta på en ganska öppen plats så vi kunde ha uppsigt över mycket. Det fanns mycket att ta in här. Att vädret var helt underbart med sol och värme gör ju inte säken sämre.

Damen här är varken kund eller personal utan en välklädd skyltdocka i tidsenlig miljö.
Smakfullt! Mitt i prick.

Mannens och mitt val av fika denna dag var spettkaka med någon hallonsås och för min del blev det, jag tror den godaste moussekaka jag ätit, en ljuvlig mjölkchokladmoussetårta.

Vi tackar för denna gång och jag lovar att vi säkert kommer att återvända.

ny i famijen

I vår hall hade idag den här gynnaren slagit läger.

Här satt han, eller hon, timme efter timme helt orörlig på hallväggen alldeles nära hundarnas korg i vår kökshall. Kanske tänkte han attakera jyckarna när det gavs möjlighet eller så kanske han hade spanat in någon mänsklig hysterisk spindelrädd person att skrämma livet ur. Det sistnämnda är ingen ide för här i huset är INGEN rädd för spindlar, jag inräknad. Nä jag tror hellre att han självutnämnd beslutat att vakta lite. Kanske fanns här andra små kryp att käka upp. Det är helt ok för min del om det är mygg han tar. Jag HATAR mygg. Kanske kan han vara till någon nytta i alla fall.

dagen efter

Visst känns det som vi fortfarande går i något sorts rus efter gårdagens tävlingar på Göteborgs galopp.

Vår fina Bergheim gjorde ett makalöst fint lopp och segrade med hela åtta (8) längder och det är mycket det.

Väl placerad under hela loppet av sin jockey Martin Rodriguez. Lång distans hela 2200m

På upploppet ifrån konkurrenterna och fullt fokus framåt

Samspel och vilja....

Alla så glada över den fina insatsen från både häst och ryttare. Nåja, träningen och omvårdnaden funkar ju också.

Jag vill påpeka att samtliga bilder är lånade från fotograf av Stefan Olsson

måndagshistoria

Skolan har börjat efter en kanske tvivelaktig sommar vad vädret anbelangar. En historia skulle kanske passa......

Och så var det matteläraren som röt:
- Skärper sig inte den här klassen i fortsättningen så tvekar jag inte att underkänna 90 procent av er!
Röst från bakre bänkarna:
- Ha, så många är vi inte ...

varför inte.........

Vackert hotell som vi gärna återvänder till.

Vore underbart att än en gång få besöka detta underbara hotell.

Kan tänka mig att vakna upp i ett av hotellets fina rum. Känna mig lat och lite dåsig av sol och värme, men veta att ingen aktivitet förväntas av mig.

Bara ta sig ner till hotellfrukosten  som i och för sig kräver en hel del. Här gäller det att förstå att ögat kan mer än magen. Jag skulle lätt kunna klara mig på bröd och pålägg. Här fanns allt.

Att visa bilder på frukostdukningen skulle ta enorm tid och plats. Det fanns allt som tänkas kan. 

Rader av pålägg, flingor, yoghurt, grönsaker fanns att tillgå. Bara att plocka åt sig.

Självklart  massor av  fräsch färsk frukt att tillgå.

Det var bara att välja hur nyttig man vill vara.

Om man inte ens orkade eller ville gå mindre än 100m till havet kunde man alltid gå till poolområdet ute eller inomhus. 

Den vackra entrén lockar till fler besök.

Hit vill vi åka igen.

Butterkaka åt fårskalle

Jag vill väl ändå inte klassa mig själv som en fårskalle men ibland undrar jag.

Har varit lite på tur idag och kände mig aningen hungrig när jag äntligen kom hem.

Två snabba rostade .......åh så två choklad "skotte" och en burk coca-cola!?!. Var nu den menyn så smart??? Nää, för det var den inte. Nu sitter jag här med en tunga som är så söt och klibbig att den knappt kan föra sig i munnen. Smått illamående av all choklad och på något konstigt vis ändå hungrig....fast mätt. 

Smartare beslut har jag tagit.

T.ex när jag steg upp 06.30 i morse för att baka lite namnsdagsbröd åt mig själv. Har ju namnsdag idag.

Om jag ska baka vill jag göra det tidigt på morgonen då brukar det bli bäst. Jag är nöjd med insatsen.

en födelsedag.......och en stund vid havet

Det har varit en helt ljuvlig sommardag här idag. Det gäller att ta tillvara sådan här fina tillfällen så vi beslöt att hämta svågern och ge oss ut på en tur längs havet. Då hamnar man förr eller senare på Smygehuk,den sydligaste udden.

Det var en dag med lagom mycket folk som liksom vi ville njuta de sista skälvande dagarna av denna sommaren. Sämre ställe än här kan man vara på.

Havet gnistrade i solen och den svaga brisen var bara behaglig. Här är så vackert att det känns i hela kroppen och bäst av allt det är bara några ynka mil hemifrån.

I småbåtshamnen guppade de vackra segelbåtarna lugnt och behagligt. Solen värmde och till och med en landkrabba som jag tyckte det såg härligt ut med  båtliv.

Naturligtvis blev det lite lunch här på denna fina plats. Vad passar väl bättre än en stor räkmacka.

Vi blev mätta och efter en stunds avkoppling i kaféträdgården vandrade vi vidare mot parkeringen för att ta oss hemåt igen.

Glassbaren blev ett sista stopp för dagen. Jag måste erkänna att glassen kunde vi klara oss förutan. Magen var mätt!!!

Väl hemma väntade dagens födelsedagsbarn på att få utlovade köttbullar. Fyller man sju år är det klart man ska fira.

varför sova?

Skuttade upp 3.33 i morse, eller natt om man hellre vill. Inte för att jag var tvungen, nä för att jag bara vaknade så där klarvaken att det inte var lönt att ens tänka tanken att kunnna somna om.

Skuttade var väl kanske ett allt för hurtigt ord. Benen  och föresten hela kropen kändes tung som bly men sömnen ville ändå inte infinna sig.

Vad gör man då när mannen ligger kvar i sin halva av sängen och snusar gott. Ja man vill ju inte störa så det blir till att smyga ner för trapporna, inga lampor tända och så ta sin tillflykt längst bort i huset, till TV hörnet. Upp i soffan, under filten och så slå på TV:n. 

Vad som utspelades där har jag visst glömt men jag var inte vaken särskilt länge innan ögonen slöts och sömnen infann sig. Nu är det ju så att soffan är tresitsig, jag är kanske inte så lång men alls ingen dvärg så att kura ihop sig i den soffan är inte så lätt trots att fötterna naturligtvis måste vara utanför. Hur som helst så somnade jag, precis som jag brukar i soffan, framför TV:n. Men att vakna var om än mer plågsamt. Kände mig som jag sovit i en fingerborg. Kroppen helt igenskrynklad och det krävdes stor vilja att få benen att röra på sig. Behöver jag förklara att jag vaknade med smärtande leder, huvudvärk och en trötthet som inte går att beskriva.

måndag igen....

En högt uppsatt politiker besökte ett mentalsjukhus och blev visad runt av föreståndaren.

- Hur tar ni reda på vilka som är tillräckligt tokiga för att bli inlagda? frågade politikern.

- Vi fyller ett badkar med vatten och ger dem en tesked, en kopp och en spann och ber dem tömma karet, svarade föreståndaren.

- Aha! sa politikern. Och de som är normala tar naturligtvis spannen, för det går snabbast.

- Nej, svarade föreståndaren. De som är normala drar ur proppen ur badkaret. Har ni förresten några önskemål, enkelrum eller 2-bädds?

Ja det var måndagshistorien idag, denna måndag efter min semester från bloggen.
Kanske blir det en ny nästa vecka eller så skiter jag i det.

Ni som börjar jobba idag, håll ut det där snart jul och sen är det inte ångt till nästa semester.

vilodag

Söndag, då är det vilodag. Nog tycker jag att alla dagar flyter samman till en enda. Sen jag blev pensionär gillar jag inte helger så värst mycket. Bättre med vardagar då livet liksom pågår på riktigt. Nu är det absolut inte så att jag missunnar någon en ledig helg. Tvärt om! Önskar att alla som sliter hårt under veckorna kunde få både mer veckovila, mer semester och framför allt mer betalt ( här finns det naturligtvis begränsningar)

Igår bakade jag mandelkubb. Första gången. Jag vill inte påstå att jag blev nöjd med resultatet, även om mannen så att de var goda. Jag har alltid levt efter devisen " gör om och gör rätt" om något felar och inte blir till min belåtenhet. Så var det med mandelkubben så idag var det bara att sätta igång och hoppas på bättre framgång.

Mandelkubben blev bättre idag och så serverades hönsen en stor portion mandelkubb til eftermiddasfikat.

När jag ändå var igång blev det även en plåt vaniljdrömmar. Dessa, i mitt tycke, himmelska kakor.

Vad är väl godare än spröda drömmar.

Vi har ännu inte hunnit provsmaka  men de verkar lovande.

Baka tycker jag är en bra sysselsättning när vädret är som idag. Blåsigt och aningen höstlikt.

Resten av denna söndag ska jag bara slappa. 

Just because I'm worth it

veteranernas veteraner

För ungefär dryga 30 år sedan var vi och kollade på veterantaktor utställning någonstans på den Skånska landsbygden. Jag vet inte mycket om traktorer, eller ens något men man och barn gillade dessa fordon. Själv var vi ägare till en raritet, en BM 10 årsmodell 1949. Eftersom traktorn och jag var lika gamla är väl också jag att betrakta som veteran. Vad det är för märke eller årgång på traktorerna på bilden har jag däremot ingen aning om.

Det fanns allt, både stort och smått och traktorer för olika ändamål kan jag tänka mig.

Några hade inte ens gummihjul utan fick åka omkring på järnhjul. Hytt var det visst inte frågan om. Säkerheten kom inte i första hand.

Undrar om traktor på järnhjul var bra på åkern?? Ja, vad vet jag. 

Här på bilden ett "fint och välvårdat" exemplar av någon raritet som skapade klungar av beundrar emellanåt. Kanske var det en BM.

Detta vet jag att det är en John Deer, det har barnen lärt mig. Tror märket var en av favoriterna hos barnen när de var små.

Gammal, rostig och med slitna däck men har säkert varit med om en hel del.

Nu är jag ute på "farligt vatten" men denna blå kan vara en Volvo. Jag gissar och försöker minnas vad barnen pratade om på tiden då det begav sig.

John Deer i alls sin glans

Än idag finns ett visst intresse av traktorer och jordbruksredskap hos mina barn men mest är det ju motorer och snabba bilar som gäller nu.