Han föddes i en syskoskara på fem, om jag minns rätt. Kanske var han den största och "fetaste" i hela kullen. Hans enorma matintresse var väckt.
Som alla små djurbarn var dom alla bedårande att se på. Att han skulle stanna hos oss var snart bestämt.
Efter en Tele2 reklam som vid tillfället visades på TV fick han namnet Frank.
Snart växte han upp till en pigg och alert hund som gillade att va ute, va med familjen och att ha skoj.
Att sitta en stund i hammocken va inte så fel.
Att åka till havet med bästa kompisen och livets mentor för att ta ett dopp var både roligt, spännande och intressant.
Här en riktig familjebild. Mamma Elsa och bästa kompisen Charlie, då känns det tryggt. Fokus ligger visst på olika håll.
Så blev han då sjuk. En stor böld växte oroande fort mitt på huvudet. Veterinär bedömde att den skulle åtgärdas akut, och så blev det. Vad som orsakade bölden/svulsten har vi inte fått klarhet i. Kanske var det den som allt sen dess "spökat" och bidragit till hans personlighetsförändring.
I onsdags den 11 mars tog vi så farväl av våra käre familjemedlem. Med både somatisika och neurologisk ohälsa fanns bara ett alternativ.
Vi kommer alltid att minnas honom som den glada och positiva hund han var en gång.
Du har gett oss så mycket glädje Frank.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar