onsdag 7 augusti 2013

kanske typiskt svenskt





Käkade lunch idag i Malmö på ett ställe med hyfsat många lunchgäster. Har ätit där förut men nu har det nog blivit sista gången.
Ja, du förstår kanske att jag (läs vi, 3 personer) inte var speciellt nöjda.
Köttbiten var inte bara torr, den var i det närmaste omöjlig för kniven att ta sig igenom. Nu pratar vi en riktig köttkniv. Alla tre köttbitarna var lika dåliga så det var inget olycksfall i arbetet.
Till detta, som var dagens, fanns en salladsbuffè med lite av varje i grönsaksväg. Inget negativt om utbudet. Det var bara så att bönerna som jag valde absolut inte gick att äta. Smakade hemskt illa. Kanske var de inte friska. Det vill jag vara osagt men smakade illa gjorde dom. Jag är en van bönätare och en stor älskare av böner så jag vet vad jag pratar om.


Det var ingen dyr lunch. Än billigare för mig som blev bjuden, men det hjälper ju föga om den inte går att äta.
Det är inte pengarna vi pratar om. Det är ju upp till krögaren att ta betalt vad han/hon anser det ska kosta. Maten får dock inte hålla hur låg standard och kvalite som helst.

Värst av allt kanske ändå var att vi som var så missnöjda åt vår portion under grymtande och gnällande. Inte gjorde vi något åt det.

Vi borde ju naturligtvis påtalat vårt missnöje och bett om ny, bättre portion.
Varför talar vi så sällan  om vad vi tycker?
Klagomål är ju trots allt till för att det ska bli bättre.





Inga kommentarer:

Skicka en kommentar