Junior, vår vildkatt har varit borta några veckor.
Naturligt är då att tro att antingen har han förolyckats på något vis, flyttat eller varit på date med någon av traktens kattdamer. Vi tror nu på det senare. Han är nämligen inte kastrerad ännu. Han har inte tyckt det var nödvändigt att bli fångad. Klappad lite lätt så där på avstånd- OK men inte lyft och buren.
Igår var han åter hemma och jamade ljudligt när vi kom ut i stallet.
Maaat, var nog vad han försökte säga. Burken öppnades och sattes fram. Pellets i skålen att ha till natten om hungern skulle göra sig påmind. Så en stor skål med kallt vatten.
Idag har han sprungit runt mina fötter ivrigt jamande och tydligt låtit mig förstå att han inget hellre vill än att bli klappad. Både mycket och framför allt länge.
Nu sover han på höloftet och allt är som vanligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar