För ca en vecka sedan upptäckte jag en mindre bula på hundens skalle. Ganska snart blev jag kvar över att bulan/knölen växte för varje dag. Något stod inte rätt till. Tid bokades hos vår veterinär och besöket gjordes igår. Inte trodde vi att man skulle vara tvungen kalla in chefsveterinär och sätt igång att operera.
Matte (läs jag) var naturligtvis orolig och vandrade runt som en osalig ande i väntan på besked. I min enfald hade jag hoppats få vara med vid ingreppet men när det blev tal om att operera var jag naturligtvis inte välkommen in i operationssalen. Vilket ju är helt självklart.
Efter operation var Frank försedd med krage/tratt och blev om möjligt än mer ynklig än han brukar vid ovana situationer.
Väl hemma klev Frank i sin korg/säng och stannade där hela natten. Inte ville han äta, dricka eller ens gå ut och kissa.
När han nu på morgonen fick ta av sig kragen för en stund blev han glad och lycklig och både vatten och mat smakade bra. En tur med husse gjorde stor lycka.
Charley, Franks trogna följeslagare och vän fick idag gå ut ensam utan Frank som nu fick ha all uppmärksamhet själv.
Charley, Franks trogna följeslagare och vän fick idag gå ut ensam utan Frank som nu fick ha all uppmärksamhet själv.
Nu hoppas vi på snar bättring och att detta aldrig återkommer vad det än är, för vad det är kunde veterinärerna inte svara på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar