så var det då......

Året var 2017 och datumet var samma som idag, alltså 27 oktober.

Vi bodde då fortfarande kvar på gården, eller "torpet" som vi kallade.

Här i köket var en av många favoritplatser, där våra underbara hundar gärna tog sig en liten vila. I händelsernas centrum

Charlie hade inga problem med att agera mentor och förebild åt lilla Frank, som inte så sällan visade sig kaxig men visste mycket väl hur långt det var möjligt att gå.

Sovställningarna kunde variera i all oändlighet, men nära är alltid bra. Charlie sover när han sover och låter sig inte störas.

När Charlie tröttnat på sällskap och närhet går det ju alltid att finna sig en plats avsedd bara för en.

Så mycket jag/vi saknar dessa två pälskliingar.
Så många, fina minnen vi har att njuta av nu på vår ålders höst.